Nattuggla

Jag är av naturen kvällspigg och morgontrött. Jag har alltid upplevt att det anses ”lite finare” att vara tvärtom, dvs kvällstrött och morgonpigg, men efter alla år har jag förlikat mig med att det är så jag fungerar och det går inte att ändra på.
För länge sedan läste jag en förklaring av det där fenomenet som jag tyckte var trovärdig. Experimentet gick ut på att stänga in försökspersoner i bergrum utan dagsljus och sen bestämma att deras dygn var 23, 24 eller 25 timmar långt. Resultatet blev att man efteråt kunde dela in vilka som trivdes bäst med ett kortare eller ett längre dygn. Jag skulle gärna hitta den där rapporten och läsa om den, för det fanns fler slutsatser som jag glömt nu. I själva verket var det få som stämde exakt på 24 timmar. Jag tillhör dem som gärna har 25-timmarsdygn dvs jag har inga problem att hålla mig vaken lite längre. Det märks särskilt vid tidsomställningar när man reser västerut. Det fungerar mycket bättre än när jag reser österut. Min man är tvärtom och det märks tydligt hur olika vi reagerar. Han är morgonpigg och har svårare för resor västerut. Jag är kvällspigg och har svårare för resor österut.

Det första som hände när jag satte mig in i Stephanie Persons metod för ketoanpassning var att jag måste flytta min sömnperiod ett par timmar. Jag så mycket var det faktiskt. Jag har svårt att komma till ro på kvällen och somnar oftast inte före midnatt och i den här utmaningen så är det sovdags 22:00. Enligt Stephanie ska vi följa den cirkadiska rytm vi är skapta till och den är 24 timmar och sköts av solens upp- och nedgång. Jo det visste jag ju redan, men jag är inte så exakt som 24 timmar…. hur gör jag då och varför är det så viktigt?

Jag förbereder mig numer för sömn, så mycket tidigare att jag kan somna även om jag lägger mig tidigare. Klockrent eller hur? Jag har en timer som piper redan 21:00 och då är det tvärstopp med det jag håller på med, Efter 21;00 får jag bara förbereda mig för sängdags och det fungerar bättre än jag trodde det skulle göra.

Det är viktigt därför att mitt fasteblodsocker håller sig lägre om jag sköter min dygnsrytm som det är tänkt dvs efter hur solen går upp och ner. Jag är betydligt piggare på morgnarna nu och vaknar oftast utan väckarklocka för att jag sovit färdigt. Behöver man väckarklocka har man inte sovit färdigt och skall man upp så tidigt, får man gå och lägga sig ännu tidigare.

Vill man fördjupa sig i hur det fungerar så är det kortisolkurvan man ska studera. Kortisolet ökar tidigt på morgonen för att väcka oss och är vi inte utsövda då vaknar vi trötta, orkeslösa och med ett högre blodsocker. Glukoneogenesen går igång av stress och blodsockret är högre trots att vi är fastande

Stephanie drar det så långt att nattliga toabesök är något vi ska arbeta bort. De tyder på dålig sömnkvalitet. Kissnödig blir man för att man sover dåligt och vaknar, inte tvärtom. Den som sover bra, blir inte kissnödig, säger hon. Jag lär återkomma till sömn, för det är den största förändringen för mig sen jag började följa Stephanies protokoll mot ketoanpassning.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

8 svar på ”Nattuggla

  1. Jag har också problem med sömnen, jobbar jour vilket innebär kvällspass till kl 23 och nätter fram till kl 08.00. Eftersom man jobbar mot kroppens signaler och ständigt skiftar tid för ”sömnpass” blir det inte någon reda….!

    • Nej det förstår jag verkligen. Stephanie Person pratar ofta om de problemen eftersom många har det som du.
      Hon är väldigt noga med deras sov- och mattider resten av dygnet. Inget är omöjligt, bara svårare enligt henne.

  2. Det där med att förbereda sig för sömn är jätteviktigt för mig. Jag sover, troligen pga stress, inget vidare. Uppe minst en gång per natt och vaknar av vallningar och svett, ungefär varannan timme. Sover en hel natt gör jag endast på kemisk väg, men det har jag valt bort nu. Bäst sover jag när jag lyckas få till det med lugn yoga och en halvtimmes guidad meditation innan jag går och lägger mig. Sen lägger jag gärna till en avslappningsövning i sängen, gärna på spikmattan. Men pigg när jag vaknar? Aldrig, tar minst en timme innan jag börjar känna mig som en människa.

    • Ja det är viktigt med rutiner och att hålla fast vid dem. Innan jag fick min CPAP hade jag väldigt oroliga nätter. Jag vaknade kallsvettig av att jag faktiskt hade mer än 14 andningsuppehåll per timme, men det fattade jag ju inte innan utredningen. Högt blodtryck nattetid (24-timmarsmätning) var första indikationen.

  3. Jag måste bara berätta att jag älskar dina inlägg! Tack för att du delar med dig. Varje inlägg känns så väldigt informationsrikt och intressant. Tack återigen, det är väldigt värdefullt!

  4. Det var tufft. Jag har ju ofta kvällsaktiviteter som jag kommer hem från vid halv tio-tio. Sedan tar det en stund att varva ner och somna. Är jag hemma har jag ändå svårt att komma till ro tidigt. Är jag stressad, kan jag ligga och vända mig I sängen till ett-två. Annars somnar jag oftast fore elva. Vaknar oftast inte på natten, och vaknar ofta innan telefonen piper tio I sex – men pigg? Inte direct.
    Det där med att inte vakna på natten var en av fördelarna jag market när jag började med LCHF. Innan dess vaknade jag vid ett. Gick jag upp en sväng, t.ex. på toaletten, var det lättare att somna om igen. Men jag vaknade inte för att jag var kissnödig. Med LCHF sov jag hela natten.

Kommentarer är stängda.