Snigelfart

Att läka kroppen naturligt med antiinflammatorisk kost är minsann ingen Quick Fix. Förutom att det förmodligen är helt individuellt vad som inflammerar så är det ännu mer individuellt vad som behöver läkas.

Jag kan bara berätta vad jag lider eller har lidit av och vad jag har gjort för att bli frisk. Jag kan till viss del även berätta vad jag inte gjort, det kan också ha betydelse.

Det är ett gigantiskt pussel att lägga och långt ifrån allt handlar om kost även om jag personligen tror det är grunden. Utan min kostomläggning hade jag inte nått fram alls, så mycket vet jag säkert.

  • Kosten är viktigast och jag äter strikt, antiinflammatorisk ketogen LCHF. Individuellt anpassad efter mig enligt tester jag gjort. Vad jag äter kräver ett eget långt inlägg
  • Sömn är väldigt viktigt och där var det ett genombrott när min sömnapné upptäcktes och att jag sen dess sover med andningshjälp (CPAP).
  • Dygnsrytm är lika viktigt som sömn. Min huvudsakliga sömn bör infalla mellan 22:00-06:00 (jag är inte där än, men 23:00-24:00 – 07:00-08:00 känns som en bit på väg, jämfört med de oroliga nätter jag hade innan. Mina måltider bör infalla inom 30 minuter efter att jag vaknat och helst inte efter 18:00. Då får jag en vad många skulle kalla periodisk fasta på minst 12-14 timmar. Kvällarna bör vara lugna och avkopplande men utan mat för att förbereda god sömn.
  • Stress är inte bra i för stora doser och av fel sort och då är det oerhört individuellt vad man blir stressad av. Oro är min stora stressgrej. Rusher av fly- eller fäktahormoner påverkar mig negativt direkt och det gäller både det som händer mig själv och det som händer mina närmaste. Det får mig genast att söka tröst i någon form av ätbart, det är då jag kan göra avsteg från min annars strikta matplan. Tung arbetsbelastning stressar mig oftast inte om jag har kontroll över det jag ska göra. Kontroll är viktigt rent generellt.
  • Vad motion och rörelse gör för mitt välmående kräver en längre djupdykning för att förstå. Det jag vet är att när jag mår bra och är smärtfri vill jag röra mig och när jag mår dåligt undviker jag all rörelse som gör mig sämre. Det är inbyggt i min självbevarelsedrift att inte ha ont. Jag har vilat mig frisk och vet inte om det hade gått bättre/sämre eller fortare/långsammare om jag varit mer aktiv.

Listan som visar vad jag blivit frisk/bättre ifrån är lång och blir längre ju fler år som går.

Bildtext: En större snigel låg ihopkrupen. Sen kom en lite mindre snigel och närmade sig den större. Den lilla snigeln tog genvägen (senvägen?) över den stora snigeln upp på ett grässtrå och därifrån platt fall på rygg (ja jag räddade den).

Reflektioner: Genvägar till målet? Klättra på andra för att nå egna mål? Platt fall när tesen inte höll? SOS vem räddar när det gått snett?

Bilderna tagna idag med mobilen kan illustrera många fler blogginlägg än det här

2 svar på ”Snigelfart

Kommentarer inaktiverade.