Elimineringskost

Det finns hjälp att få på Vårdcentralen – ibland

Jag har länge tänkt skriva och berätta om hur jag hela tiden kan vara så säker på att jag ”vet” vilken mat som gör vad i min kropp. Det har jag en läkare jag träffade på vår vårdcentral i januari 2004 att tacka för.

 

 

Jag har under drygt 30 år av mitt liv haft besvär med mag- och tarmkanalen. Idag skulle det kallas IBS, dvs irriterad tarm, då hette det colon irritabile. Jag har gjort en massa undersökningar och alltid fått svaret att ”det är inget fel på dig, ät mer fibrer och rör på dig så blir det bra”. Jag har burit hem bärkassar med fibrer på recept (Lunelax, Visiblin mm). Jag har använt alla former av laxeringsmedel och genomlevt ett par fasansfulla dygn efter ett kejsarsnitt när magen bara vägrade lämna något ifrån sig.

Trots detta har jag aldrig gett upp. Har jag haft extra besvärligt har jag alltid sökt läkare för att få hjälp. Jag är inte särskilt hypokondriskt lagd, men jag är heller inte så dum att jag tänker att ”ingenting kan hända mig” så jag har gjort x antal undersökningar, både trevliga och de väldigt mindre trevliga, för att utesluta allvarligare problem.

Efter jul- och nyår 2003/2004 var jag så uppgiven över att jag inte kunde äta någonting utan att få ont i magen så det var dags för en ny tur till vårdcentralen. Det tristaste jag vet är att komma till vårdcentralen och få en helt ny läkare och bli tvungen att börja från början och försöka berätta hur eländigt allting är. Den här gången var det en ung AT-läkare som jag förmodligen kan vara mamma till. Jag blev ganska uppgiven och tänkte både ett och annat om livserfarenhet, men började snällt berätta om min smärta och att jag redan, på eget bevåg, var både socker och vetemjölsfri (inte helt glutenfri) och att jag varit laktosfri långa perioder.

För att göra en lång historia kortare så har jag aldrig varken tidigare eller efter träffat en så lyhörd läkare. Han lyssnade och tog in, ställde motfrågor och antecknade. Första besöket avslutades med att han skrev en massa remisser till lab för att kontrollera det nödvändigaste, men han ställde också den frågan som blivit avgörande för hela mitt livs hälsa.

Kan du tänka dig att äta en väldigt strikt kost under tre veckor för att utesluta besvär från födoämnen som inga prover kan svara på?

Mitt svar var att jag kan tänka mig vad som helst, bara jag får veta vad jag blir sjuk av.

Jag vill att du äter fisk och smör i tre veckor

Ok – svarade jag, bara det? Ja sa han, det brukar ingen vara intolerant emot om man inte redan vet att man är allergisk mot just fisk.

Det låter galet att bara äta fisk och smör, men tänk efter, det går att variera en hel del. Jag kokade tex vit fisk och malde ner till färs som jag åt med skirat smör till frukost. Hur mycket LCHF är inte det? Fast det visste jag inte då. Jag åt makrill på burk med skirat smör. Jag åt smörstekt rödspätta, rökt lax och tonfisk. Det gick massor av smör trots att jag då var ganska fettskrämd. Jag hade läst om dr Atkins som inte var rädd för fett och jag hade själv en känsla av att socker gjorde mig mer tjock än just fett.

Efter tre dagar på denna märkliga diet var jag helt frisk. Det fanns inte minsta aning till smärta. Jag ringde lycklig till läkaren och berättade, men han ville ändå att jag inte skulle ropa hej utan fortsätta ett tag till så att systemet verkligen fick vila från allt som irriterat mig.

Från detta smärtfria tillstånd fick jag sen lägga till ett livsmedel i taget. Nu var det inte tal om lågkolhydratkost så jag tillsatte i den takt jag trodde att jag skulle klara det. Fick jag tillbaka smärtan var det bara att backa ur och försöka igen. På så vis fick jag fram en röd tråd som heter spannmål (gluten). Jag har gjort riktiga glutenintoleranstester som inte gett resultat men den här läkaren sa: Mår du inte bra av gluten skall du inte äta gluten. Potatis var inte heller något som magen tyckte om och inte heller majs, däremot gick ris bättre och havregryn, men inte Corn Flakes, inte heller Bran Flakes och inte de flingor jag ätit sen 70-talet sockerfri müsli (extra fiberrik). Hallon gick bra, men inte färska äpplen osv osv (Broccoli, blomkål och lök var ingen höjdare då, men det fungerar nu om jag bäddar in det i mycket smör).

Vad jag inte visste då var att jag kunde fortsätta leva ganska spartanskt när det gällde just kolhydrater, så mycket tid och smärta gick åt att hitta de kolhydrater som skulle fylla min tallrik till en tredjedel, för fisk och smör kan man ju inte leva på resten av livet?

Eller?

När man gjort det här så otroligt genomtänkt och systematiskt (jag tror jag fick listor med mat att testa, men jag minns inte eftersom jag fått så många kostråd under årens lopp) lär man sig vilka signaler som betyder att något inte stämmer. Från att ha levt dessa veckor på smör och fisk så vet jag precis hur bra jag både kan och har rätt att må. Det var en total nyhet för mig då. Jag som haft matsmältningsbesvär i över 30 år trodde att det var normaltillståndet.

Jag gick kvar hos den här fantastiske läkaren så länge han hade tjänst, sen försvann han ur mitt liv, tills jag en dag mötte honom på vår lokala Konsumbutik med små barn i släptåg. Då hade han och frun bestämt sig för att flytta till vår kommun, men själv var han barnledig just då och jag har aldrig fått tillbaka honom som läkare . Det roligaste är att han just nu har sina barn i skolan där jag arbetar så jag ser honom ibland när han hämtar barnen. Jag frågade en gång om han kommer ihåg mig och det gjorde han. Jag vill nämligen få chansen att berätta vad som hände sen… det han startade genom att vara så lyhörd och som fått så stor betydelse inte bara för mig utan också för dem jag under åren fått hjälpa.

Då fanns det inga guideböcker som talade om för mig att det var LCHF det hette som  jag mådde så bra av, men ni har förstås redan förstått att det var där jag så småningom landade.

Det kan jag berätta om hur det gick till någon annan gång.

 

 

 

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

29 svar på ”Elimineringskost

  1. Hej Margareta!
    Skulle du rekommendera att prova fisk/smör-dieten i tre veckor fortfarande när man har en helt omöjlig mage? Eller har du hittat något annat som man skulle kunna prova?
    Jag är dessutom magsäcksopererad så allt med min mage är en ren gissning eller trial and error :/
    Mvh
    Stinta

    • Hej
      Fisk och smör klarar man sig bra på. Det är ett sätt att lugna ner magen och utifrån det nya läget i lugn kch ro testa vad som fungerar. Möjligen att jag idag skulle börja komplettera med lite vitaminer och mineraler som första tillägg.
      Du måste inte testa i tre veckor, jag fick det rådet av läkare men blev bra så väldigt mycket fortare.

      • Tack snälla Margareta för svar! ?
        Håller på att koka fisk nu!
        Kommer du ihåg eller vet du vad man kan prova som nästa produkt? Tänker bland annat på ägg.

        Vitaminer och mineraler är tyvärr livsnödvändigt för mig som opererad, äter hur mycket tillskott som helst ?

        • Du kan testa hur du vill, det finns inga regler mer än en sak i taget.
          Om du tex äter fisk och smör och sen kompletterar ex vit fisk med tex hackat kokt ägg och det gpr bra kan du fortsätta med någon grönsak du saknar. Det viktiga är inte ordningen utan att du vet hur du reagerar och backar om du inte tycker det fungerar.
          Blir det rejält bakslag (jag fick det av bröd) gjorde jag ett steg bakåt och vilade något dygn.

          • Tack så mycket för svar! Jag är väldigt tacksam att du tar dig tid att svara! ?
            Tur att jag älskar fisk ?
            Ska bli spännande att se hur det fungerar på min mage, som ”stannar upp” när jag inte äter fibrer, men jag misstänker att det är fibrerna som gör att jag blir så gasig.
            Tack igen! ☺️

            • Var inte rädd för fettet. Förmodligen fungerar även kokosfett även om jag inte visste det då. Örtte (Roibos tex) med kokosfett skulle jag absolut våga testa om det vore idag. Väldigt bra för magen.

    • Kul! Det tror jag mycket på.
      Jag skulle mer än gärna välja Dr Briffa som läkare. Han var med på USA-kryssningen och är en av de mest sympatiska talare/läkare jag mött.
      Så otroligt charmig med glimten i ögat och därtill kompetent och lyhörd.

      • Å säkert med lite underfundig brittisk humor. Jag har gått lite bet på att få till en DEXA scan där jag bor och kanske borde ta kontakt med Dr Briffa.

  2. Kan bara instämma med de andra!
    Din blog är alltid väldigt läsvärd och lärorik! Ser fram emot mkt material i LCHF magasinet framöver;)

    • Ja kära nån, mera jobb. Jag är administratör/ekonom och mina kollegor är redaktörer. Arbetsbyte kanske? Nej så blir det nog inte.
      Min roll i redaktionen är ofta att komma med idéer och analysera behov. Skriva tycker jag de andra murvlarna gör så himla bra.

      • Fast du har ju verkligen bevisat här i bloggen hur jättebra du är på att skriva! 🙂

        Fast å andra sidan förstår jag ju mycket väl om du inte vill ha mer jobb…

    • Tack Martina, jag tror du och jag kan komplettera varandra väldigt bra. Du är så himla bra på att förklara varför saker händer, jag kan bara skriva om att de händer 🙂

  3. Än en gång eller egentligen alla gånger, en läsvärd, intressant och välberättad historia. Som sagts tidigare, känn ingen tvekan att skriva för magasinet, gör bara som du gör med bloggen. Dessutom kul att du beskriver att dgaens unga läkare är mer lyhörda och inte fast i gammalt tänkande.

    • Jag har kommit på en orsak varför det slår knut när jag skriver för tidningen. Det är en mer begränsad yta och jag vill få in så mycket fakta det bara går. Ett uppslag är mellan 4000-5000 tecken beroende på bilderna. När jag skriver bloggen kan jag fortsätta i nästa inlägg när jag känner att jag behöver utveckla ett ämne.
      En annan orsakt är rubriker. När jag skriver bloggen dyker det antingen upp en fråga i kommentarerna som inspirerar, eller så läser jag en annan blogg eller så händer det något i mitt liv. Rubriken kommer alltid först och då är det som att öppna en vattenkran.

  4. Din historia kunde vara min. För mig är LCHF en väg till lugn mage… Var nära att ge upp efter mängder med undersökningar som inte hittade nåt fel. Prisa Gud för LCHF!

  5. Det är nog bra med unga läkare som inte fastnat i gamla tankar och system.
    I dag har du ju verkligen en fördel av att ha gjort detta test. Och vi andra har tur att du och några till testat innan ,så kan vi glida lite på en räkmacka, vad gäller att få en ond mage.

    • Håller med. Det är ju bättre att lära sig av andras misstag än att upprepa deras misstag. Så jättemycket tack för allt du har gjort och gör. Det hjälper oss andra väldigt mycket.

  6. Hej Margareta!
    Nu har jag följt din underbara blogg i några veckor och måste bara få sända dig en ”cyberkram” som tack för det du gör!
    Du gör skillnad!!!
    Nästa gång du skall bestiga Kebnekaise, måste vi bara träffas;-))
    Kram från Lise i Kiruna

    • Tack så mycket och jaaaa, jag kommer gärna tillbaka. Resan till Kiruna-Nikkaolukta och vandringen till Kebnekaise fjällstation är något jag aldrig kommer att glömma. Tänk om jag får för mig att göra om det! Då träffar jag självklart gärna dig i Kiruna.
      Om det blir en gång till kommer jag att sova över i Kiruna/Nikkaluokta så att jag får starta redan från morgonen och bara njuta hela dagen av den vackra naturen. Nu senast hade vi för kort om tid. Vi pausade, men hade inte tid att stanna bara för att njuuuuuta. Det är så vansinnigt vackert hela vägen.

  7. Klok läkare. Det var av samma skäl som jag skapade min fakirkost, fast då var syftet mer att lista ut vad det var som bromsade viktminskning. Tarmproblemen brukar lösa sig automatiskt när man tar bort fibrer och tillför fett.
    /SSS

    • Ja du var ju den som efter alla år fick mig att slutligen skippa alla fibrer. Att jag var utan efter ovanstående läkarbesök var ju bara en temporär lösning. När jag väl var bra gällde det att testa fram kolhydrater/fibrer jag kunde äta.

      Först när du Sten Sture i mars 2005 sa att jag inga fibrer behövde, blev jag ”frisk” på riktigt och lång sikt.

  8. Åh, vilken jättebra och tankeväckande ”historia”.

    Intressant att han satte 3 veckor som tidsperiod att hålla sig till denna extremt strikta kost (fisk och smör). Vet du varför just 3 veckor, finns det kanske någon bra förklaring till detta?

    • Tanken var att vila/läka hela systemet. Först då skulle jag veta vad jag tålde. Så länge jag var irriterad och öm av kanske ngt enstaka tålde jag ingenting. Kål av olika sorter tex tålde jag inte då, men det går hyfsat nu om jag äter mkt smör till. Jag har fortfarande små problem ibland, men kan oftast klura ut vad det beror på.

Kommentarer inaktiverade.