Vilka bestämmer?

Lite gnäll behöver få komma ut. Vems hälsoproblem ska prioriteras? Vem styr vad som anses PK i hälsovärlden?

Jag vet sen jag 2004 gjorde ett tre veckor långt test med elimineringskost vad jag tål sämst av allt. Efter tre veckor med bara fisk och smör till varje mål skulle jag lägga till ett livsmedel i taget och se vad som hände. Jag fick bakslag direkt på ris (som kallas skonkost av dietister) och potatis. Efter flera månaders (år?) tester insåg jag att stärkelse var den röda tråden. Gluten och socker ger inte samma tarmproblem även om det påverkar mig negativt på annat sätt. Stärkelse blir som tapetklister och förstoppningsproblematik vilket är det värsta jag kan råka ut för.

Sen några år tillbaka jagar jag stärkelse med lupp eftersom jag vet att minsta lilla ställer till problem. Jag känner mig på en skala allt från ”olustig” till förtvivlad beroende på mängd. Jag tyckte tex att salladsburgare på Max var ett bra val och förstod inte att olusten efteråt kom från potatismjöl i burgaren. Nu läser jag innehållsförteckningen på alla charkuterier och bojkottar allt med potatismjöl. Då slipper jag obehaget.

Gnället som det här inlägget handlar om är att veganerna tagit över kosttillskottstillverkningen. Nu är varenda kapsel gjord av cellulosa och vad är det – stärkelse. Tidigare var det gelatin dvs animaliskt som passade mig utmärkt. Mag- och tarmkanalen kan inte hantera cellulosa.


Wikipedia
Människans matspjälkningsapparat kan inte spjälka cellulosans β-1,4-glykosidbindningar, varför vi inte alls kan tillgodogöra oss cellulosans energivärde. För detta krävs den typ av specialiserade matsmältningssystem som exempelvis idisslare och termiter har. Dessa utnyttjar i sin tur bakterier som med hjälp av speciella enzymer(cellulaser) kan spjälka cellulosan. I naturen är det bland annat svampar och bakterier som bryter ner cellulosa.


Det känns som en märklig idé att byta något för människan naturligt (gelatin) till något kor bryter ner tack vare sitt geniala idisslingssystem.

Det har gått fort för veganerna att anpassa marknaden så att mat finns i det offentliga rummet. Vi som har andra behov har det inte lika lätt. Jag skulle kunna nämna många exempel men nöjer mig med att en slät kopp kaffe är det jag hittar om jag vill umgås i det sociala livet. Det är lite långtråkigt i längden. Det enda positiva med vegankosten för mig är att den är äggfri så jag vågar ibland ge mig på någonting litet med tex dadlar/fikon som bas.

Min fundering idag gäller vems hälsotips är viktigast? Ska jag äta mig sjuk på det andra med helt andra perspektiv uppfattar som mest hälsosamt? Jag skulle kunna dra det långt med sjukvårdskostnader och personligt lidande, men jag stannar här. Jag blir bara upprörd och det är det inte värt.

Det går enkelt att skruva upp cellulosakapslar och tömma ut dem i ett glas vatten, så är problemet löst. Det är bara att jag blir så irriterad varje gång när jag vet varför jag måste.

Cellulosakapslar är lätta att skruva upp och tömma

Varning ⛔️ det finns kapslar som inte ska öppnas. Saltsyra (HCL) fräter och ska sväljas hela. Det finns även sådant som ska smälta längre ner i mag- tarmsystemet eftersom magsyran inte ska förstöra innehållet i kapseln.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

5 svar på ”Vilka bestämmer?

  1. Hej,

    Jag kan hålla med om att det är problematiskt med cellulosan. Jag tål inte fiber, men har inte funderat på om jag reagerar på cellulosa

    Det är många nya tillsatser/konserveringsmedel som används som inte alls är lika beprövade eller säkra.

    Ann Fernholm pratar också om frånsatser, vad tar vi bort från maten för att kunna producera tex vegansk mat. Kvar finns inte mycket.

  2. Tack för detta. Jag har inte varit så noga som du, men jag har lärt mig att så lite kolhydrater som möjligt gör att jag inte får IBS-symtom. I vissa sammanhang är det ju vegansk kost som gäller (på jobbet ibland). Då avstår jag helt enkelt från att äta. En granne till mig lider också av IBS, och på hans jobb måste de äta, och det är alltid veganskt. Så han får betala med stora magproblem. Jag skulle aldrig ha accepterat det. Skulle vi kräva att en som är glutenintolerant ändå ska äta gluten ”för sakens skull”?

Kommentarer är stängda.