Precis som jag anade, man kan inte söka på VC för mer än en sak i taget. Min långa sjukskrivning har handlat om utmattning och orkeslöshet som visat sig till stor del bero på dålig sömn. Det innebär i praktiken att mina läkarbesök bara handlar om just det, trots att jag vet att det finns mer att fundera över.
Jag har/har haft prediabetes, knepiga sköldkörtelvärden, ifrågasatt fettlever, matintoleranser, magmunsbråck, hög sänka utan förklaring, tarmbesvär (IBS), fibromyalgi, yrsel, blodtrycksförändringar och lite annat jag förmodligen glömt just nu. Därtill kommer en hel del krämpor jag aldrig sökt för.
Mycket av det här är sånt de läkarna jag mött under åren sagt bör följas upp. Det följs inte upp per automatik och när jag sökt för något räcker tiden bara för en enda åkomma. Nämner jag nåt av det andra viftas det bort och jag får be om en ny tid och det gör jag sällan för att det är så omständigt.
Nu har jag hittat en lösning jag själv tycker är bättre, jag anlitar Werlabs och tar deras stora XL en gång per år och följer så själv upp alla provsvar.
Jag har tagit två år i rad nu och börjar ha lite att jämföra med om jag lägger till tidigare provsvar från VC.
Det mesta ser numer väldigt bra ut om man jämför med referensvärden. Det vill säga inga åtgärder åberopas. Det är bara det att jag har börjat bli liite kinkig och har börjat iftågasätta vad är referens? Jo ett statistiskt medelvärde. Vem har bestämt att det är optimalt bara för att de flesta har så? Särskilt nu när vi vet att en hög procent av befolkningen blir allt sjukare. Jag har börjat titta på andra länders referensvärden och när de skiljer sig vill jag ju veta varför och framför allt vad som är rimligast.
Min sen många år oförklarligt höga sänka (SR) är ett sånt värde. Strax över det övre referensvädet och därmed ok, dvs föranleder ingen åtgärd. Några uppföljningsprover togs aldrig. Är det optimalt att ha hög sänka från en okänd källa bara för att det är vanligt vid min ålder? Den höga sänkan var kvar när jag senare anlitade Werlabs. Jag kämpade sen i ett år med ytterligare antiinflammatoriska begränsningar i kosten, för att själv få ner den okända källan bara för att få bättre resultat på nästa sänka, men utan att lyckas. Då började jag söka orsaken själv och har hamnat i alla möjliga internetgrupper som resonerar på olika sätt för att optimera sin hälsa.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Intressant serie du bygger just nu, Margareta! Läser och tänker och undrar vilka slutsatser jag kommer att kunna dra för egen del. En sak jag funderar över är varför jag vid några tillfällen plötsligt släppt taget om ett antal extra-kg, utan att egentligen veta vad jag gjort som gett det resultatet. Visste jag, kunde jag ju göra om det, mer medvetet och kanske äntligen bli av med de där 10-15kg som jag inte har minsta behov av. Jag ser inga ledtrådar alls för egen del. Frustrerande!
Tack för uppmuntran. Det är den frustrationen jag känner också. Jag minskade 13-14 kg för ett par år sen under en stressig period och jag vet inte vad jag gjorde och jag gjorde inget annorlunda jag visste och gick upp nästan allt igen. Det gäller att inte ge upp av frustrationen.
Dessbättre har jag inte behövt anlita vårdcentralen särskilt ofta, men jag tycker mig ha hört och läst att det inte är okej att ha ont i stortån och ont i halsen samtidigt vid ett besök hos läkaren – det blir två besök och två patientavgifter och två uttag för läkaren hos landstinget!
Inte heller är det någon bra uppföljning när blodanalyser tagits – man hör ingenting från läkaren på vårdcentralen, man ska utgå från att allt var okej och inom referensvärdena.
Det här med referensvärden är lite mysko. Jag har jämfört med mig själv och andras provanalyser och det är olika överallt på labben. Inte annat jag förstår så är referensvärdena satta utifrån just det labbets medelvärden?
Ja visst är det skumt. Ju fler sjuka dess mer normalt dvs frisk….
Logiskt?
Inte särskilt