Blogga är lite knepigt

Så fort jag får lite flyt i bloggandet och märker att många av mina läsare faktiskt finns kvar och finns där i vassen och väntar på nästa inlägg, då kommer också någon slags känsla av tillfredsställelse. Jag blir glad av glada tillrop och jag blir uppmuntrad av kommentarer.

Men jag blir också rädd. Rädd för att plötsligt (när jag minst anar det själv) skriver jag något som når långt utanför min egen trogna läsekrets. Ett blogginlägg kan få eget liv när några börjar länka till det och plötsligt har jag läsare som inte hängt med i mitt sätt att skriva eller känner till min historia och det kan vara på både gott och ont. Än så länge har alla varit snälla. Det man läser om hat för olika åsikter har inte hänt mig ännu. Det som händer är att jag får mail med vänliga frågor från folk som kämpar. Frågor vars svar redan finns i det jag tidigare skrivit, eftersom den här bloggen är som en följetong.

Då blir det ett vägval för mig.

Antingen länka till det som redan är skrivet eller skriva på nytt för nytillkomna läsare.

Länkar bakåt gör jag ibland när jag vill påminna om något eller ge en bakgrund till en fortsättning.

Skriver nytt om samma sak gör jag om jag själv gått vidare och fått lite mer insikter och kanske ändrat mig i någon fråga, men också om något ämne behöver fler infallsvinklingar eller att jag behöver uttrycka mig annorlunda.

Jag märker att skrivandet sorterar mina egna tankar och befäster kunskap och insikter på ett väldigt positivt sätt.

Just nu är det fasta jag grunnar över hur jag ska skriva mer om. Det känns som ett beställt ämne, eftersom det verkar vara så aktuellt. Jag har skrivit om det tidigare och jag har inte ändrat mig, men jag är förmodligen tryggare i min uppfattning nu sen jag förstått mer om hur åtminstone jag fungerar.

Jag funderar vidare så kommer det snart.

Det är bara att erkänna att bloggandet kan bli en drog bland alla andra man håller på med. Vissa inlägg tar längre tid att skriva och med drog menar jag att det är så kul att jag släpper annat (viktigare) och skriver texter till bloggen istället.

Idag blir det därför inget inlägg…

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

15 svar på ”Blogga är lite knepigt

  1. Blir alltid superglad när jag ser att du har skrivit ett nytt inlägg för att jag vet att det kommer vara extremt välskrivet och läsvärt. Hade du skrivit 10 inlägg om dagen hade jag läst alla 🙂

  2. Hej,jag har läst dig rätt länge,men inte kommenterat mer än någon gång.
    Minns inte hur du tog beslut om att sluta med ägg och komjölk..kanske efter ett prov du tagit? Låter väldigt intressant..vill du länka om du skrivit om detta tidigare..eller kanske skriva mer om detta? Själv äter jag mängder med ägg/vecka och funderar egentligen om jag borde minska på detta..Tänker också på om det kan påverka viktnedgången mer positivt?

  3. ”Problemet” med fasta är att det är gratis, stör riktlinjer, fungerar toppen, är lättare än vad många tror, ger mera energi, bättre ork, skapar bättre hälsa, inget sug,
    ingen hunger, funkar bra med träning även hård, tidsbesparande. Själv kör jag
    23:1 sen snart 100dgr med STOR framgång.

    • Jag vet många män som trivs med 23:1. Bland kvinnor är det inte lika vanligt och eftersom vi är hormonellt väldigt olika så det finns förmodligen många orsaker till varför det är så.

  4. Jag är SÅ lycklig att du skriver igen ? inspirerar verkligen mig att skriva mer själv! Det kan ge så otroligt mycket mer djup i tankarna att skriva, något som vanligt ”huvudtänkande” inte kan kommer i närheten av. I alla fall inte hos mig 🙂

Kommentarer är stängda.