Kris när orken inte räcker

När livet krisar och orken inte räcker finns det olika sätt att förhålla sig. Ett sätt är att bli ett offer och förvänta sig att ”någon annan” ska ta över rodret och ett annat sätt är att själv försöka ta reda på vilka möjligheter som finns.

Jag försöker oftast ta reda på alternativen, men ibland känns det som att jag vill ge upp och strunta i alltihop. Jag har många gånger tänkt att jag inte orkar fortsätta vara så noggrann med maten som jag vill vara, men så kommer jag på efter ett tag att det inte finns så mycket att återvända till. Jag vill ju inte bli sjuk igen och när jag gör avsteg märker jag direkt hur fort det vänder. Minsta lilla avsteg märks ganska snabbt. Lite socker/sötningsmedel så är suget igång. Lite gluten eller annat kolhydratrikt så bullrar magen. Ja det är mycket som händer väldigt fort.

Den här helgen inleddes med dålig planering och försenad inhandling av mat. Vi var bara de allra närmaste, men med barn och barnbarn som äter lite annorlunda än vi gör så blir det ändå en hel del att tänka på och det blev inte helt rätt i kundvagnen. Jag blir så fokuserad på vad som ska vara till de stora gemensamma måltiderna att jag glömmer det vi skulle äta resten av tiden. Det slutade galet och jag kom på mig själv att äta upp köttbullarna som egentligen var till barnbarnen.

Jaja – jag kommer säkert upp på banan när jag får tänka mer på mig själv igen.

Glad fortsättning på Påskveckan önskar jag i alla fall och hoppas ni gjort klokare val än jag hittills har gjort. I morgon börjar skolans lovvecka för lärare och elever och det innebär lite lugnare tempo för oss övrig personal.

påskblommor

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

11 svar på ”Kris när orken inte räcker

  1. Min påsklunch, för de närmaste, var LCHF. Det gick över förväntan, rättikgratäng, ”falsk potatissallad” bl a. Två glutenintoleranta, som redan var vana vid att inte få vanligt bröd, det fick ingen annan heller. Som sagt, jag var glatt överraskad av de positiva kommentarerna. Min baktanke att så några frön lyckades nog lite i alla fall!

    • Vi äter bara LCHF-mat här hemma sen många år, även till gäster.
      Skillnaden är att jag och maken äter betydligt striktare när vi är själva.
      Då blir det lätt att vi alla äter samma liberala, bara för att det blir enklast.
      Största skillnaden är oftare måltider och mer mat, för stora portioner helt enkelt.

      • Nåt annat. Nu har jag slutat med Fluoxetin (SSRI). Har ätit det mycket länge, i ganska hög dos. Har läst så mycket, bl a dej, så jag tänkte att nu provar jag. Hittilla har det gått helt utan problem. Det intressanta är att vågen äntligen rörde sej neråt!

        • Så spännande att höra, jag hoppas du tittar in och berättar om fortsättningen. Jag vill verkligen önska dig lycka till och hoppas att även du får känslan av en mindre dimmig hjärna.

          • Hoppas detta kommer rätt. Vill berätta att jag mår så mycket bättre utan Fluoxetin!

  2. Hej!
    Jag har nyligen börjat läsa din blogg så jag är inte helt insatt i allt vad du prövat eller din hälsa. Jag funderar mycket på hypothyreos. Orkar inget, huvudet som bomull, trött, tjock osv. Och …….det visar sig inte alltid i proverna. Man ser bara vad som cirkulerar i blodet, inte vad cellerna kan ta upp. Jag började med T3, alltså inte T4. Min livskvalitet är mycket bättre, dock inte helt bra. Svårt med vikten men går i alla fall inte längre upp. Håret blir också sprött, ibland ont i lederna, torr hud osv. Gå in och läs på nätet.
    Önskar dig allt gott!
    Anna

    • Hej och välkommen,
      Jag har höga T4, låga TSH vilket tyder på bra sköldkörtelproduktion.
      Däremot som du säger låga T3 vilket torde bero på dålig omvandling från T4 till T3.
      Jag åt en kortare period T3, men märkte ingen större skillnad. Den läkaren är pensionär nu och de jag har kontakt med nu tror inte på teorin.

  3. Jag tror det är en fördel att direct märka av att man mår dåligt av fel kost. För mig tar det längre tid, mycket mer diffust. Det gör det lättare att slira…:-(
    Min nyårsambition/-löfte är att prioritera mig själv. Det är svårt.

  4. Du är inte ensam om att i första hand tänka på ’de andra’ Hur ofta står jag inte och upptäcker ja, det finns massor med mat i kylskåpet (speciellt om vi ska ha gäster) men jag då????Det är dags att ändra på det nu Margareta! Först mat till oss själva. SEDAN till resten av familjen eller gästerna Först då tror jag att din och min våg , börjar visa lite mindre 🙂

Kommentarer inaktiverade.