Vetets förändring

När vi var på The 5th Low Carb Cruise 2012 föreläste hjärtläkaren William Davis över sin bok Wheatbelly. Boken finns översatt till svenska under titeln Brödberoende.

Hjärtläkare William Davis

William Davis förklarade på ett mycket pedagogiskt sätt hur vetet på 50-talet såg helt annorlunda ut än idag. Det var vackert manshögt och vajade i vinden, men också mycket omtåligt för väder och vind. Under den här efterkrigstiden var man väldigt orolig för världssvälten och därför gjorde man allt för att förädla vetet till en kortare och krafigare växt som orkade stå emot påfrestningarna och garantera rikligare skördar.

Det vete vi har idag har inget gemensamt med de ursprungliga sorterna och det man tappat på vägen är att det inte längre är nyttigt som människoföda. Vad som hänt och varför det är så onyttigt finns att läsa i boken.

Vetets utveckling, från högt och vajande till kortväxt och stabilt.

Ett stort problem med vete är dess höga glykemiska index (blodsockerhöjande effekt). Fullkornsvete har ett ännu högre glykemiskt index. På senare tid har man även konstaterat att vetet innehåller morfinliknande substanser som ökar aptiten och som kan leda till ett beroende.

William Davis menar att vetet är upphov till fettbildning kring organen, som i sin tur leder till inflammationer som bidrar till sjukdomar som Hjärt- och kärlproblem, cancer, reumatouid artrit och demens.

Min reflektion
För mig personligen är det så att det är lättare att avstå från något när jag fått kunskap om hur illa det gör min kropp. Varje gång jag ser en vetebulle efter den här föreläsningen känner jag avsmak och tycker synd om alla dem som inte förstått hur illa det är. Det kan ta många år innan det märks och då kan skadorna vara stora och kanske inte möjliga att längre reparera.

Det finns en längre artikel om William Davis bok i LCHF-magasinet 2012-2, skriven av medicinjournalisten/redaktör  Bo Zackrisson som också var med på samma föreläsning.

Du som vill läsa mer på nätet om William Davis kan göra det på
Wheat Belly Blogg

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

15 svar på ”Vetets förändring

  1. Pingback: Guide till matfetter för hälsa | Vägen till 65

  2. Hej Margareta! Jag vill också säga tack till en intressant blogg.
    Vad det gäller gluten har jag inte trott att jag är intolerant eller fått en diagnos. Men när jag började äta enligt LCHF märkte jag skillnad. Magen är inte längre uppblåst, öm och gasig. En annan stor förändring är mina leder. Jag har blivit smidigare och har lättare för att böja mig t.ex. Detta märkte jag redan efter två veckor.

    Min övertygelse är att det är gluten som är boven.

    • Jag har samma erfarenhet som du – bort med gluten och många besvär försvinner, men jag har fler saker jag tagit bort så helt säker på vad som är vad kan jag inte vara.

  3. Pingback: Är LCHF en glutenfri kost? | Vägen till 65

  4. Jag har precis hittat din sida Margareta.
    Verkar som det kommer att bli en favvo för mig du skriver så bra och du verkar svara på frågor 🙂

    Jag brukar säga att jag kan tacka min lyckliga stjärna att jag för snart 20 år sedan fick diagnosen ”gluten intolerant” Jag har egentligen aldrig ersatt ”mjöl” produkter med glutenfria då jag inte gillar det köpta och jag har aldrig varit någon som bakat. Idag då jag fått så mycket kunskap genom att ”bli” LCHF are så är jag så glad att jag blev ”gluten”. 🙂
    Nu ska jag fortsätta läsa mig igenom din blogg.

  5. En mycket viktig bok, bra att den sprids till så många som möjligt. Min Särbo slutade med allt mjöl för 3 veckor sen efter att ha läst boken. En sån abstinens han fick… Bättre nu, men det blev jobbiga veckor.
    Jag har varit mjölfri snart 3 år nu, vilken otrolig effekt det haft på min hälsa. Aldrig mer en vetebulle, men jag saknar den inte det minsta 🙂

    • Hej Birgitta!
      Vi får göra vad vi kan för att den skall spridas. Jag har försökt vara socker fri sen 1993 (graviditet) men fattade inte då att begäret går över till vetemjöl. Det fick jag veta först i början av 2001 och sen dess har jag kämpat. Helt glutenfri blev jag först 2004. För mig har LCHF alltid självklart varit glutenfritt, därför blir jag så besviken när det smygs in gluten i kvällstidningsrecept av sk LCHF-experter. Den som vill veta vem jag syftar på kan maila så berättar jag gärna, tidningen finns här hemma. Även om det är en sådan tidning så sprider det fel info till de som inte läst böcker och vet bättre.

      • Har tyvärr också stött på recept med vetemjöl i, det får vi motarbeta på alla tänkbara sätt 🙂
        Det är lika med soya, såsen alltså. Den innehåller vetemjöl, men är enligt Livsmedelsverket och Svenska Celiakiförbundet glutenfri, har man kommit fram till i tester. Tänker ändå inte äta den, det finns ju Tamarisoya som tillverkas utan mjöl. Många vet nog inte om det här, tyvärr, mjöl smyger sig in både här och där. Man måste lusläsa innehållsförteckningar. På Cypern stötte jag på mjöl i både korv och senap…

        • Ja Birgitta – upplysningsbehovet är gigantiskt och man känner sig som en droppe i det havet.
          Tur att vi är många och att vi håller ihop om det mest fundamentala.
          Det fanns en helt glutenfri Japansk Soya bland jag tror det var Blue Dragonprodukterna för Sushi, men jag har inte sett den på länge.
          Mjöl i korv är ett elände, men jag har sen USA-kryssningen i våras, efter många år börjat acceptera potatismjöl i liten mängd, just för att kunna äta korv.
          Det är i alla fall glutenfritt och jag tror gluten i sig är en stor bov, efter att ha lyssnat på William Davis kemiska förklaringar (inte helt lätt att hänga med).
          Man skall inte jaga mygg när det finns elefanter har varit min devis i många år, men jag har inte alltid tillämpat det på mig själv. 🙂

  6. ”Brödberoende” gör det mycket lättare även för mig att avstå från allt bröd, även om jag inte lyckas till 100% ännu…

  7. Har också läst boken och tycker den var helt otroligt bra. Mycket upplysande och mycket skrämmande.
    Håller med att det är enklare att avstå att äta något när man förstår hur och varför det påverkar kroppen negativt.
    Och visst tänker man ”stackars människor som inte fått upp ögonen än …” 😉

Kommentarer inaktiverade.