Frukost utan ägg och komjölk

Vad äter man om det inte fungerar med ägg och produkter från komjölk?
Jag har ända sen jag började med LCHF-liknande kost 2004-2005 inte gjort så stor skillnad på frukost och andra mål. Sten Sture Skaldeman som guidade mig i början sa alltid att det var resterna från middagen som skulle vara frukost. ”Vi ska inte äta mer än vi behöver” (tills det blir slut) och då bör det finnas något kvar. Vi pratade mycket om att inte ”äta för att det är gott” och ”äta tills det är slut” utan verkligen träna på att sluta äta när det räcker. Har man tillräckligt mycket fett i maten kommer den känslan snabbare. Det var inte så ofta jag åt just ägg och komjölk under den perioden, men jag tänkte inte så mycket på det då och fattade därför inte att något sen hände när jag började äta mer ägg och mejeriprodukter.

Jag har inte alltid middagsmat över, tex om jag ätit borta eller skrapat rester redan för att få ihop en middag. Vad äter jag då?

Om allt är som det ska så finns det alltid köttfärs i kylen. Jag har ännu inte förlikat mig med fläsk- eller blandfärs vilket förmodligen vore bättre, så det blir nötfärs. Jag köper oftast Hälsingestintans för att det är en bra färs och fantastiskt bra förpackning. Jag skär en lagom skiva och plattar till direkt i stekpannan i sen stor klick smör (ghee om jag har, men jag fuskar allt oftare eftersom jag har svårt att få till det där vardagliga dvs se till att ghee finns när jag behöver det)

Hälsingestintans nötfärs

Till färsen äter jag de grönsaker som finns hemma och jag försöker följa de råd som finns i ”Keto för lipödemiker” dvs minst 10 olika grönsaker i veckan för att få i mig så mycket näring som möjligt. Äter man enformigt är risken att man missar något större. Ibland får grönsakerna steka med och ibland äter jag dem råa. Där avgör tiden. Jag har inte så många bilder på min enkla frukost, men hittar jag någon kan jag återkomma.

Jag är inte kinkig med råbiff, så ska jag vara ärligt är färsen ofta bara halstrad och då går det väldigt fort i stekpannan. Kryddningen är sparsam och paprika/chilipulver som flitigt används tidigare är borta eftersom de finns på inte-äta-listan. Det blir mest lite salt och kanske peppar. Jag saltar rent generellt mer nu än jag gjort tidigare. Jag gillar egentligen inte salt, men har förstått att jag behöver det och framförallt finns hudvärken/migrän nära till hands om jag slarvar med saltet.

Ni som missat ”Keto för lipödemiker” kan läsa en artikel om det i LCHF-magasinet 2017-5 och bonusmaterialet som finns på vår hemsida.