Tryckkokare – ingen modern uppfinning

På 1600-talet fanns en fransk fysiker som hette Denis Papin. Han uppfann tryckkokaren. När jag var barn fanns det tryckkokare som bl. a. användes till att koka segt kött mört. Eller rättare sagt, den uppfattning jag fick var att man lyckades få segare köttbitar ätbara om man ägde en tryckkokare, den var dyr redan då och inte var mans egendom. Förmodligen är den prismässigt (räknat i intjänad medelsvenssonkrona eller nåt….) billigare nu än den var då. Att man använde den för att spara tid i köket var inget som fastnade i min hjärna.

Signaturen Dufva – min trogne internetvän från Kolhydrater iFokus har flera gånger nämnt tryckkokare som lösningen på problemen med långkok och tidsbrist. Tryckkokaren reducerar koktiden avsevärt och eftersom den inte släpper ut ångan (utom vid övertryck) så finns allting kvar i grytan dvs vi tror att den bevarar näringsämnena på ett bra sätt. Vattenmängden som går åt är också reducerad jämfört med traditionell kokning vilket innebär att man ofta kan använda hela mängden vätska.

När jag var barn var tryckkokare klumpiga saker med tätningsringar och skruvanordningar, idag ser det mest ut som en vanlig kastrull med en smidig stängningsanordning och liten ventil på locket. Den finns i olika storlekar.

Modern tryckkokare OBH Nordica

Modern tryckkokare OBH Nordica

För att ni bättre skall förstå skall jag beskriva dagens lunch för 2 personer.

Följande la jag ner i grytan ovanpå gallerinsatsen som var placerad direkt på botten.

  • 200 g färska broccolibuketter
  • 200 g blomkålsbuketter
  • 50 g purjolök (dvs ett par cm bara för smaken)
  • salt
  • 2,5 dl vatten

rawmos

När locket är väl tillslutet placeras grytan på lagom stor platta på full värme. När den lilla röda pluppen kommer upp av trycket (det tar inte lång tid) sänker man värmen och tar tiden TVÅ MINUTER. Då öppnar man den blå tryckventilen och släpper ut ångan. Sen öppnar man grytan, lyfter insatsen och tömmer ner grönsakerna i något kärl som går att köra stavmixer i.

Efter endast två minuters kokning

Efter endast två minuters kokning

Jag tillsatte lite av vattenmängden samt 100 g smör och just idag lite kryddor och en bit färsk chili och mixade allt till mos. Resten av vattnet som är kvar i grytan dricker jag gärna upp. Det är betydligt mer koncentrerat och gott än vanligt kokvatten.

Till detta mos åt vi rökt sidfläsk. Jag köper det i charkdisken på vår närmaste LILLA ICA-butik (lanthandel) och ber dem skära tunt (vi brukar ha tunnare skuret än på den här bilden). De har en liten västerbottnisk leverantör av det här fläsket och jag är väldigt förtjust i det.  Det är praktisk att ha i kylen och bara ta fram och äta kallt. Man kan också linda det runt kyckling/fisk/nötfärs för att fetta till det lite.

Idag räknade jag för första gången på hur mycket jag borde äta av just det här fläsket och det blev 150 g dvs mycket större portion än jag valt om jag inte räknat och vägt. Då utgår jag ifrån 1 g per dygn och kg smal kroppsvikt. Min inre känsla är betydligt mindre portion än så här.

150 g sidfläsk med 225g broccoli/blomkål/purjolök och förmodligen 50g smör

150 g sidfläsk med 225g broccoli/blomkål/purjolök och förmodligen 50g smör

Till slut kanske jag måste börja väga maten igen, även om det bär mig emot. Jag hade helt klart tagit mindre portion om jag inte vägt. Ni vet ”inte-skall-väl-tjocka-jag-äta-så-mycket”-känslan.

Ja hur mycket blev det då i näringsintag?
Eftersom jag blev förvånad över att jag skulle äta så mycket fläsk blev jag för första gången på många år inspirerad till att börja mäta och väga igen. Det har jag inte gjort regelbundet sen viktväktartiden. Jag har bara gjort stickprov och sen haft lite kontroll på hur mycket jag lagar och hur många portioner det blir (väldigt ungefärligt alltså).

Idag blev det bara svart kaffe till frukost, så man kan kalla den här måltiden brunch, dvs en måltid av dagens två. Jag äter oftast mer grönsaker av matkaraktär till ett mål och sen mer likt ”sallad” dvs några gröna blad och kanske gurka/tomat/paprika till det andra. På det viset har jag ändå bra kontroll på kolhydratintaget som hittills varit det viktigaste. Som många av er vet har jag sen i somras även misstänkt att proteinmängderna är viktigare än vi trott för oss som inte går ner i vikt, men jag har hittills aldrig tänkt tanken att jag äter för lite, eftersom jag hållit mig mätt och nöjd.

Kaloritalet skulle få Viktväktarna att blekna, fettkvoten får förmodligen Skaldeman att jubla över en läraktig elev. Proteinmänden är halva dagsransonen enligt tesen om 1g-per-kg-kroppsvikt-och-dygn (om nu den stämmer) och kolhydratmängden vet jag inte riktigt om det är hälften av vad jag tänkt äta idag eller annars mer än hälften, inte mindre i alla fall. Jag brukar försöka hålla mig kring 15g ungefär.

Som ni ser tycker mitt lilla datorprogram att jag ätit hälften för idag och det är ungefär så jag känner det just nu och då är klockan över 17.00. Den undre cirkeln (med ledtal i små siffror bredvid cirklarna) är hur jag energifördelningsmässigt borde äta och den som ligger ovanpå (med siffrorna närmast) visar de faktiska siffrorna.
Ganska bra idag alltså. För den som undrar kommer energiintagssiffrorna från Jimmy Moore (USA) och hans experiment som lett till en enorm viktminskning under senaste året.

lunchintag

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

8 svar på ”Tryckkokare – ingen modern uppfinning

  1. Hej Margareta ! Startade mitt LCHFliv för ca två månader sedan och mår mår hur bra som helst! Mina artroshänder har mjuknat och värken minskar avsevärt, så jätteskönt . Följer din blogg med stort intresse och inspireras, tack för den!
    Jag är en sönderbantad 60++ och har igår börjat med IF för att få lite fart på viktminskningen….. Vet att den kommer att ta sin rundliga tid och har egentligen inte bråttom men 10 kg på sikt vill jag gärna åstadkomma .
    Läste precis ditt inlägg ( med morhonkaffet i sängen) och blev så intresserad av vilket dataprogram du använder för att få en så snygg och informativ bild av ditt näringsintag! Plockar lite här och där själv men saknar ett program som ger den tydliga överblick som du visar! Vad heter det??

    Tack till dig och alla andra som hjälper oss allihop till ett friskare LCHF-liv!

    • Hej Trippelmormor och välkommen hit!
      Kul nickname, jag blev själv trippelmormor 21 mars då lilla Moa föddes.

      Kul att du gillar mitt dataprogram, kanske fler undrar. Jag skriver ett blogginlägg om det.

  2. Jag satte nästan kaffet i halsen då jag läste din kalorimängd, över 1000 kcal på ett mål ”skratt” fortfarande fettskrämd tydligen. Så kom jag att tänka på att du äter ju bara två mål per dag och om då båda målen innehåller runt 1000 kcal vardera så får du i dig ungefär som mig. Jag har valt att fördela mina intag på 3 huvudmål plus två till tre mellanmål och mina mål innehåller ca 200-500 kcal per mål och hamnar då med automatik på runt 2000 kcal per dag också. Intressant det där egentligen och vad lika det blir i slutänden trots att vi utnyttjar kunskaperna på olika sätt. För mig personligen så funkar det inte med två rejäla mål utan att jag hemfaller till småätande mellan målen så för mig blir det att äta varannan till var tredje timme så att jag inte äter för mkt totalt under en dag?

    • Jag är definitivt ingen småätare.
      Den där måltiden åt jag ca 12.00 igår efter att ha druckit en slät kopp svart kaffe utan kokosfett på morgonen. Jag var ordentligt mätt medan jag arbetade under eftermiddagen. 17.30 åkte vi ner till posten med tidningar till glada prenumeranter. Efter det blev det en liten shoppingrunda längre än planerat för att det inte blev som vi tänkt oss. 20.15 var vi hemma igen och då tog jag ett mycket litet glas rödvin (6 cl) och satte mig rätt utpumpad framför Let’s dance. Det var inte tal om att äta något så sent, då kan jag inte sova. Innan kvällen var slut hade jag knaprat i mig ytterligare några skivor rökt sidfläsk som tilltugg till vinet.

      Mitt problem är ju att jag glömmer bort att äta eftersom jag sällan är hungrig och att jag inte tar mig tid för att vare sig planera/förebereda/tillaga mat. Det är något som är väldigt lågprioriterat så länge jag är dubbelarbetande. När det inte finns några barn som skall ha mat att ta hänsyn till blir det helt enkelt ingen mat om jag får välja.

      • Men det gör jag ”skratt” mitt stora problem är småätandet! Jag fashinerades så av ditt inlägg, insåg att summan blir det samma i slutänden, jag fick helt enkelt en aha upplevelse ;).

        Faktiskt ibland önskar jag att jag också skulle glömma bort att äta, mitt liv skulle vara så mkt friare. Tänk dig att alltid tänka på att ta mellanmål med sig el planera bilfärden efter lunch och middag! Men om jag inte gör det så blir konsekvensen att jag småäter hela kvällarna trots att jag egentligen borde vara mätt, en känsla jag inte kan känna.

        Mkt gråt och svordomar vid vågen har det blivit sedan 2004 då du introducerade mig i LCHF, gick upp, ner och stod still i vikt utan att jag insåg mitt problem. Men till sist så förstod jag vad mitt problem låg och hittade rätt tydligen. Överätningens tid gick över och jag gick äntligen ner i vikt men först efter att jag ersatt en del vitaminer och mineraler som jag pga av gluten och laktosintolerans inte tar upp, en sjukdom som jag inte visste att jag hade.

        Tog nya prover på mina värden i veckan och nu äntligen ligger de där de ska, så antalet piller jag nu äter för D, B, zink och en kvinnas val får jag tydligen äta resten av livet för att ligga inom riktvärdena.

        Jag avundas dig min vän som har ett liv i mina ögon ett perfekt liv där inte ätandet styr, mitt är sjukt även om jag har insett att jag får leva med det 😉

        Ta hand om dig och försök dra ner på arbetstakten, du har bara ett liv och det är du skyldig att leva. Kram!

        • Jag tycker en kombination av ditt och mitt liv vore en bra lösning. Jag behöver lära mig att planera bättre!
          I går tex blev en total matkatastrof (likt mig).

          Frukostomelett vid 9.00: 2 ägg med lite blomkål och purjo och en massa smör. Till det svart kaffe utan kokosfett.

          Lunchen vid 12.30: I all hast kastade jag i mig några sidfläskskivor (max 30-50g) innan jag i panik och ilska åkte med maken för att fixa ett mobilt 4G-breband eftersom vårt inte fungerade alls.
          I väntan på färjan drack jag ytterligare en kopp kaffe.

          Eftermiddag: Jag höll på att bryta ihop av hunger under hemvägen. Vid 18.15-tiden åt jag därför ca 100g macadamianötter tillsammans med ½ liten LOKA-flaska (inköpt på ICA under hemvägen)

          Middag ca 19.30: Shoppingrundan blev längre än planerad och middag blev det hos gullesonen (ca 400 m hemifrån) som förbarmade sig över oss som inte kan planera maten ordentligt. Han bjöd på väldigt goda nötfärsbiffar (fyllda med bacon och fetaost tror jag) och till det gräddsås, grönsaksmos och smör. Sonen är utmärkt på LCHF-matlagning.

          Något kokosfettskaffe blev det inte på hela dagen, eftersom jag planerat det för min lilla lunch i trädgården, lapandes sol. Istället blev det en panikresa till Skärholmen, definitivt inte särskilt planerad.

          • Skratt! Ja i en perfekt värld kanske! Jösses vilken stress du utsätter dig för, inte bra men samtidigt så känner jag igen mig själv, jag är en tidsoptimism enligt gubben och med bokstavsbarn så kunde det hända precis vad som helst, irritation och skrik var min vardag då alla barn bodde hemma men oftast berodde allt på min dåliga tidsorientering och oplanerade tillvaro. Så jag fick helt enkelt lära mig för att få livet enkelt och efter frontalkrocken in i väggen då stresshanteringen hamnade under noll så blev det ett måste trots att det i min natur finns en tvätt äkta norrlänning som gillar att ta det lugnt. Ha en bra dag och tack för ett jättegott skratt här på morgonen! Kram!

Kommentarer inaktiverade.