En historia från labvärlden

Gunnar Lindgren, debattör och miljöforskare skriver så här

Jag ville en gång analysera bensinrester m m i matolja. Jag fick ett svar från dåvarande labbet ”Analycen” att det fanns en hel del bensin i ”Fin Rapsolja” som den hette på Coop. Karlshamns AB sade dock att labbet inte uppfyllde högst ställda krav och sade att man använde ett mycket respekterat lab i Holland. Jag vände mig dit och ville höra om pris och detektionsgräns.

Det visade sig att deras detektionsgräns hade man lagt strax under gränsvärdet – därmed blev alla nivåer under gränsvärdet okända och tolkades som att provet var ”fritt från bensin”. En tjänsteman sade rent ut att det var en fördel att få ett provsvar som visade ”under detektionsgränsen”.

Jag fick senare höra att labbet var mycket populärt. Det var inte som jag trott att ett lab med hög känslighet och bästa teknik var attraktivt – nej livsmedelsindustrin ville ha usel känslighet, men dock vid gränsvärdet.

Eftersom man kan relatera detektionsgränsen till signifikans, har labbet privilegiet att påstå sig ha mycket ”höga krav på tillförlitlighet” i sina analyssvar, t ex 3,783 milligram per liter i stället för 3,7, som räcker i de flesta fall när det gäller föroreningar. Därmed kan man styra den s k detektionsgränsen dit man vill.

———————————

Ni som vill läsa mer om och av Gunnar Lindgren kan besöka hans hemsida:
http://www.gunnarlindgren.com/
Man kan också googla på Gunnar Lindgren och tex margarin…
Det finns intervjuer på Youtube och en hel del artiklar skrivet av denne kloke man.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

10 svar på ”En historia från labvärlden

  1. God morgon! Efter en extremt rigid kost och inget roligt alls en fredag kom jag upp i 1.2 i ketoner, vilket känns väldigt bra. Ha en bra helg <3

  2. Tack för svar. Jag fortsätter hänga med er (ni anar inte vilken lättnad det är att det finns fler), så får vi se vad som händer. Efter 17 tim och fettkaffe kom jag upp i 0.6. Mina problem kopplar jag till mina fyra graviditeter, men klimakteriet har väl inte hjälpt. Däremot är det jäkligt skönt att slippa 😉

  3. Undrar om det inte är hormonerna, speciellt östrogenet eller snarare minskad produktion av detta som stökar till det för oss peri-och postmenopausala kvinnor, dvs för många från 45 år och uppåt.
    Margareta du har ju sett min kurva och det går som sagt sakta, sakta men neråt. Vin är en direkt blockerare, kan åta lite mejerier och nötter, men håller ner konsumtionen. Börjar dagen med lchf-kaffe, åter sen sen lunch och en liten lättare kvällsmåltid. Ketonmätning känns som ett bra sätt att hålla koll.

      • Förstår vad du menar, även om jag på gott och ont slipper såna kval. Ibland kan det vara frestande att göra en lite omelett med lite ost eller annat, även om dagen tidigare innehållet en större kött bit. Balans och sans är det som gäller.

  4. Hej! Jag ville bara hälsa på och säga att jag är en 56-årig, 103 kg tung kvinna som aldrig egentligen har överätit, rört på mig (förskollärare, fyra barn och bor på landet). Jag har ätit vanlig husmanskost, sedan Medelhavskost sedan ungdomen, så fettfritt som möjligt. Trots måttligt med mat gick jag upp tio kg för varje barn, och till slut orkade jag inte gå ner. Jag började med att mäta vad jag fick i mig (har aldrig bantat) och hamnade på 2000 kcal/dag. Jag mätte stegen, oftast över 10 000/dag. Gradvis drog jag ner på kalorier, men inget hände. 2008 började jag med lchf, och tappade sju kilo vatten. Sedan är det stopp. Jag har ätit strikt lchf till 90 %. För fyra år sedan fick jag svår artros, och sedan har det bra gått utför. Stroke i maj, vestibularisneurit (karusellsjuka) för en månad sedan.

    Sedan hittade jag detta med ketonmätning, och sedan din blogg. Jag är nog, liksom du, någon som är extremt känslig. Jag blev glad för att hitta dig, minst sagt. Jag har trott att jag möjligen är galen, eller äter i sömnen 😉

    Nu ketonmäter jag, började på 0.1, trots fettkaffe och 16 timmars fasta i botten. Inte kul. Kom upp i 0.7 på tredje dagen. Jag kör 16-18 timmars fettfasa, det passar mig, och väldigt strikt för övrigt. Jag har aldrig gillat socker, så det är inte så svårt, men saknar citrusfrukter. Gillar vin, men det är inte så svårt heller. Är beroende av kaffe dock ;).

    Jag kommer att göra vad som krävs, för så här kan jag inte ha det. Jag ska börja blogga. Klarar jag att bli av med mina 40 kg ska jag bli coach och livstilsprofet ;)! Jag har klarat av fem år på högskola, fyra barn och ett byggföretag, så nu, när jag är sjukskriven, och en hjärna som teflon och en kropp som bara klarar 50 m i taget, finns det bara en väg framåt.

    • Hej och välkommen hit! Vi har mycket gemensamt du och jag. Tänk att det skall vara så svårt.
      Ketonmätningen har hjälpt mig att förstå att jag verkligen är så känslig som jag är.
      Jag är nog uppe i 16 timmars fettfasta jag också, för jag äter ju inte frukost och oftast väldigt sen lunch.
      Jag kan inte äta sent på kvällen för då sover jag dåligt så ”ätfönstret” är mellan ”sen lunch och ej för sen middag”.
      Tänk om det är lösningen för oss? Jag mår väldigt bra av att äta så, får se om det ger önskat resultat också.

  5. Hemskt, hemskt — nàr man trodde man redan visste det mesta…! Tack fòr att du belyser dessa àmnen. Det behòvs verkligen.

  6. Margareta, detta förvånar mig inte. På Weston A.Price Foundations hemsida kan man läsa om riskerna med den så omhuldade Rapsoljan och när det gäller olivolja så finns det inte så mycket oliver i världen att det motsvarar all olivoljan i butikerna. Vad är det i iolivoljeflaskorna? Andra växtoljor vet vi att vi inte skall använda.

Kommentarer inaktiverade.