Hunger eller sug

Den här veckan började jag med att vara ovanligt hungrig efter 4-timmarspromenden jag gjorde i söndags. Det var en ovanlig känsla och jag kunde inte riktigt hantera den. Jag visste inte om jag ”fick” äta mer eller om jag bara skulle låta det vara.

Då är det bra att ha ketonmätningar att falla tillbaka på. Mätvärdet på morgonen efter var som väntat lite för högt (3,5) då hade jag ätit för lite i proportion till arbetsinsatsen och sen under veckan sjönk det till nästa under var jag skall ligga. Så blir det när man tillåter sig själv att äta bara för att man känner sig lite duktig efter prestationen.

Varför sjönk ketonerna? Jo hungern ersattes av stora suget och jag som brukar stå emot ganska bra föll för lite mindre kvällsmåltider som inte brukar finnas i min matplan. Jag äter normalt frukost (oftast bara LCHF-kaffe), lunch och middag och sen inget mer. Den här veckan var helt enkelt annorlunda och jag kom på mig själv (ja precis så är det) med att gå och nalla sötmandel i skafferiet. Något som jag inte gjort på väldigt länge.
edit: Eftertänksamhetens kranka blekhet fick mig att inse att jag även tog en rejäl bit hårdost en kväll, inget jag heller brukar ägna mig åt nuförtiden.

Jag är tacksam att det inte gjorde mer på vikten (en påse sötmandel under en vecka är trots allt ganska oförargligt jämfört med hur det såg ut förr om åren när ”stora suget” satte in) och i slutänden så är den senaste puckeln äntligen borta och jag är tillbaka på mina – 3kg. Det låter inte så mycket, men för mig är det en indikation på att jag äntligen är på väg åt rätt håll. Jag experimenterar fortfarande en del (portionsstorlekar och kvällsmåltider) och än har jag inte funnit den optimala vägen.

Ketonmätning v 38

 

Mitt knä har ställt till problem, jag kände av det i söndags men blev inte störd. Senare under veckan har jag haft problem både att gå och när jag rest mig från sittande , så det blev till att köpa ett nytt knästöd på sportaffären (tycker de fungerar bättre än de från Apoteket). Hoppas mitt onda knä inte hindrar mig från att promenera på Kreta – det vore en besvikelse.

Mitt knästöd

 

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

7 svar på ”Hunger eller sug

  1. Hej,
    Hoppas knàet blir bra. Jag kan tipsa om kosttillskottet MSM som hjàlper bygga upp (och kanske snabba pà làkning av?) ben och leder och àven hjàlper mot vàrk.
    Ar nog idealt att gà ner stabilt och sakta i vikt, och dessutom perfekt fòr huden som hinner med att anpassa sig.

  2. Jag är i slutet av vecka 5 på min omstart av strikt LCHF. De första veckorna hände det allt som oftast att jag drabbades av ett sug på kvällen. Detta sug uppträder dock allt mer sällan och om det kommer har jag märkt att det oftast beror på att proteinintaget har varit för lågt…

    Vad jag då tar till är ett (!) ostchips bestående av 4 – 5 skivor fet Cheddarost som jag mikrar. Har märkt att detta ostchips tillfredsställer mitt sug alldeles utmärkt och betydligt mera än om jag stoppar samma ostskivor direkt i munnen. 🙂

    • Det är ett bra tips.
      Jag har märkt sen tidigare att lagad mat är bättre än ”plockmat” oavsett mängd. Lagad mat verkar mätta på ett får jag kalla det ”mättare sätt”. Kan bero på att lagad mat är rena från sådant jag är känslig mot.

      • Ja. det är nog just det att osten i ostchipset är ”tillagat”. Efter att det är mikrat delvis ”dryper” ostchipset av fettet från osten. 🙂

  3. Ja, så började mina besvär med knäet. Jag sprang mycket på den tiden dvs uppåt 10-12 km varannan dag OCH hade väl utprövade skor från Löplabbet här i Göteborg.
    Nu 20 år senare har jag fått en ny knäled och besvären jag haft under senaste året var enorma med vätskeutgjutningar i knäleden och svullna och åtskilliga värktabletter och till slut blev det ett utbyte av knäleden i februari. Allt p g a för mycket belastning tidigare och sen en övervikt jag dragit på mig under årens lopp. Inte roligt så för katten ta det varligt och överansträng inte men var inte heller inaktiv.

    • Mitt högra knä är en av orsakerna till att jag är en soffpotatis. Det började med att jag julen 1988 hoppade ner på golvet från en säng, efter att ha hängt upp nya gardiner. Problemet var att jag var höggravid och inte tänkte på att tyngdpunkten var förskjuten och vikten betydligt högre. Sen dess har jag successivt slutat med en del aktiviteter jag utan större problem klarade innan (tex enklare skidåkning både utför och på längden).

Kommentarer är stängda.