Vi pratar om att vi skall välja de fetaste kötbitarna och jag tänkte illustrera varför.
Fläskkotletter
Förr i tiden hade en fläskkotlett alltid en fettrand. Numer är det vanligt att den är bortputsad. Så här stor skillnad i energi % blir det om fettet är kvar på kotletten eller inte. För att komma upp till 75E% behöver kotletterna följande mängd smör:
- 100 g fläskkotlett utan fettrand – 35 g smör
- 100 g fläskotlett med 2 mm fettrand kvar – 25 g smör
- 100 g fläskotlett med 5 mm fettrand kvar – 15 g smör
Kassler/fläskfilé/skinka från innerlår jämfört med fläskkarré
Kassler, fläskfilé och skinka från innanlår har ungefär samma fettkvot medan fläskkarré har betydligt högre fetthalt.
Jämför man protein/fettmängden med exemplen från fläskkotletter är det lätt att se hur mycket smör som behöver tillsättas.
källa: SLV databas och det är bara att hoppas att det är representativt, borde vara en fingervisning åtminstone.


Det àr roligt det dàr med vilken mat som anses ”fin” i olika kulturer och tidsperioder. I Kina t.ex. bjuder man alltid pà de saftiga, bruna delarna av kycklingen till fest, och àter bara de torra ”filèerna” i nòdfall. I Sverige àr det tvàrtom. Likadant med den goda karrèn, som inte heller anses ”fin” i Sverige. Fòrhoppningsvis lever dessa fòrstàllningar kvar en làng tid hàr, sà att àven fortsatt kan njuta av billig festmat, och skippa de svindyra ”filèerna” som àndà bara smakar torrt…! 🙂
En grillad karréskiva med Sambal Oeleksmör är favoriten just nu.