När ingen tror dig

Jag har hört det i årtionden:
“Det är bara att äta mindre och springa mer.”

Jag har aldrig haft stor aptit.
Tvärtom – jag hoppar ofta över måltider, ibland pga dålig planering, ibland för att kroppen säger stopp.
Det är fullt. Maten trycker uppåt.

Och ändå bär jag övervikt.
Inte för att jag ätit för mycket – utan för att systemet inte fungerar. Så länge kroppen inte tar emot – kan den inte släppa.

En slags dragkamp.

“Det där med ‘trygg kropp’ har aldrig sagt mig något. Nu börjar jag ana vad det kan betyda.”

Kroppen är inte bara ett räknesystem.
Den är ett ekosystem – ett samspel mellan matsmältning, mikrober, nervsystem, flöde och rytm.

Och ibland har det ekosystemet skadats – inte av lättja, utan av omedveten vanvård. Upprepade antibiotikakurer, stress, näringsbrist, och brist på återhämtning.


Ingen sa att de livsnödvändiga bakterierna kunde försvinna.


Ingen pratade om att den inre trädgården måste vårdas.


Vi har lärt oss att detoxa, tömma, rensa, döda.
Men det som verkligen gör skillnad är att bygga upp igen.
Att skapa förutsättningar för liv – friskt liv.

Den verkliga kraften ligger inte i att ta bort allt.
Den ligger i att skapa balans, mångfald och tålighet inifrån. Det är långsamt arbete. Det är inte karaktär det handlar om. Det är biologi. Och det är dags att vi börjar säga det högt.

Få pratar om det, men fettväven fungerar inte bara som energilager. Den är också en aktiv del av kroppens skyddssystem.

När levern är upptagen med att hantera toxiner, läkemedelsrester, alkohol, stresshormoner eller rester från tillsatser och E-nummer i processad mat –
och när tarmen läcker och släpper igenom ämnen som inte borde nå blodet –
då uppstår en belastning som kroppen måste hantera.


Vad levern inte alltid hinner med

När tarmen läcker och levern är överbelastad, kan ämnen nå blodet som egentligen skulle ha hanterats i tarmen eller avgiftats i levern. Till exempel:

  • Ofullständigt nedbrutna proteiner som triggar immunförsvaret
  • Endotoxiner från tarmbakterier som orsakar inflammation
  • Tillsatser och E-nummer som färgämnen, smakförstärkare och konserveringsmedel
  • Alkohol och acetaldehyd som stressar levern och påverkar hjärnan
  • Läkemedelsrester och miljögifter som kräver kraftfull avgiftning
  • Hormoner och hormonliknande ämnen som inte bryts ner utan cirkulerar kvar

När levern inte hinner med kan fettcellerna agera tillfällig förvaringsplats för ämnen som inte kan brytas ner eller oskadliggöras direkt. Det är en biologisk strategi: att kapsla in och lagra tills systemet har resurser att ta itu med det.

Hur skapa dessa resurser?

Här hemma har vi nu gjort två cleanseperioder à 30 dagar med Premium Lifestyle Club, där vi med experthjälp lärt oss att skapa våra unika kroppars bästa förutsättningar.
Allt handlar om att återskapa flöde – så att kroppen kan börja ta emot igen:

  • Dygnsrytm – att följa kroppens inre klocka och ge den vila i rätt tid
  • Rutiner – att upprepa det som fungerar, så kroppen slipper gissa
  • Lymfmassage – att hjälpa vätskan att röra sig och släppa stagnation
  • Postural träning – att öppna upp kroppen för rörelse, syre och cirkulation
  • Ekologisk mat som kroppen kan ta emot – ren, enkel, utan skrämselsignaler (fri från gluten, komjölk, e-nummer, kaffe, alkohol…. bara rena råvaror som reparerar)
  • Kosttillskott – för att stötta avgiftning, läkning och matsmältning där det behövs

Det är ingen quick fix. Men det är en väg in i tillit – steg för steg.

En hel del att hålla reda på för den som är ny i sammanhanget. För mig var inte något delmoment helt nytt, men jag har aldrig tidigare hittat hela kedjan i ett så bra koncept och ingen så både kunnig och pedagogisk som Viktor Karlsson som funnits vid vår sida med dagliga uppdateringar hela tiden.

Det här har gett mig mer än bara bättre matsmältning. Det har gett mig förståelse för hur kroppen fungerar – och varför den inte alltid släpper taget bara för att man ‘gör rätt’.

Men det finns en sak jag vill lägga till:

Jag har börjat förstå vad min kropp faktiskt behöver. Inte en ny diet. Inte en genväg.
Utan något mycket enklare – men svårare att sätta ord på:

  • Rytm
  • Flöde
  • Värme
  • Mat som inte skrämmer kroppen
  • Tid att hinna ifatt

Det är kanske det som menas med trygghet.
Inte en känsla – utan en fysiologisk möjlighet att ta emot.

När kroppen känner att den inte längre behöver skydda sig,
då börjar den släppa det den hållit kvar (8 kg just nu).
Inte för att jag tvingar den.
Utan för att den vågar.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

3 svar på ”När ingen tror dig

Kommentarer är stängda.