Jag är inte känd för att vara snabb när det gäller sociala medier, men nu är det dags. Den här bloggen startades sommaren 2012 när jag var 57 år gammal. Det kändes som en evighet kvar och jag hade bara ett enda mål….
När jag fyller 65 år vill jag vara frisk och medicinfri.
20 maj 2020 fyllde jag 65 år och kvällen innan tillbringade jag på St Görans akutmottagning, inskjutsad med bil på remiss och order från vårdcentralen. Jag hade låg syresättning med efterslängar av vad vi förmodar covid-19. Hur det blev så kan den som vill läsa i inlägget som heter Back in buisness. Det kändes väldigt märkligt just den dagen som var den deadline jag jobbat mot så länge.
Strax efter började jag ett 2 veckor långt projekt som kallades PKD efter en diet som är väldigt strikt ketogen carnivore. Det börjar med inlägget Elimineringskost – repris och fortsätter några inlägg framåt. Det handlade om att utesluta i princip allt utom kött och fett och var väldigt spännande. Jag blev verkligen frisk och pigg och minns en dag när det bara sa ”ping” i huvudet och så mådde jag bra efter lång tids ohälsa.
Där tog det stopp. Sen sista PKD-inlägget 2020-07-01 har jag inte skrivit en rad och jag vet många undrat varför, så därför tänker jag förklara det nu med det här inlägget som hittills bara varit en resumé.
Vid halvårsskiftet 2020, när jag avslutade PKD-dietens två veckor hade sista numret av LCHF-magasinet precis kommit och jag var fri. Så fri att jag först då fattade hur trött jag var på alltihop i LCHF-världen. Jag hade i förväg tackat nej till alla event, som sen avbokades pga pandemin. Jag stängde av sociala medier om Kost och hälsa med något litet undantag.
Jag insåg att jag under alla år sen 2006 när jag startade Kolhydrater iFokus känt mig som ett skyltfönster för LCHF. Vart jag än kommit i LCHF-sammanhang har jag bedömts. Jag vet att det är så, eftersom jag fått kommentarer när jag gått ner i vikt någon period. Om jag däremot ökat i vikt har det varit väldigt tyst, för sånt är oartigt att påpeka. Hade någon frågat mig tidigare hur jag skulle leva efter 65-årsdagen hade jag sagt: ”Äntligen får jag lägga hur mycket tid jag vill på kost och hälsa”. Det blev tvärtom.
LCHF-Maggan föll på målsnöret
Jag släppte allt jag förespråkat under så lång tid. Jag åt precis det som föll mig in och tänker inte redovisa för vad eller hur mycket, men inga som helst förbud. Jag har gjort min hälsoresa baklänges under 6-7 månader och inte ens lidit av nedåtspiralen. Tvärtom har det varit skönt att känna att jag gör vad jag vill för min egen skull och inte vad omgivningen förväntar sig. Det här har varit en ögonöppnare på väldigt många sätt och tankarna har snurrat i huvudet. Vad vill jag och varför. Nu är jag pensionär och gör som jag vill.
Bloggen byter namn
Bloggen har vilat, för vad skulle jag skriva om? Jag håller mig till det som kan glädja någon och det är därför jag börjar skriva nu igen. Men hur gör jag då med bloggnamnet? Jag är redan 65 år, snart 66. Jag pensionerades på riktigt vid årsskiftet efter många veckors sparad semester från skolarbetet. Jag har grunnat och kommit fram till att den heter numer Vägen till 65+
Välkommen att följa mig på nya äventyr
Välkommen tillbaka!
Glad åt att du skriver igen. Man kan behöva en paus ibland för att få tillbaka lusten.
Funkade karnivorperioden? Eller bidrog den till rekylen? Jag har funderat på att testa, men det är så gott med grönsaker.
Och välkommen till ledigheten. Jag slutade jobba förra hösten men räknar mig inte som pensionär än. Övar på att skriva roligt men vet inte vad jag ska göra med det.
Hej Effie, kul att höra av dig igen. Ledigheten är grym
Välkommen tillbaka! Läser trots att jag efter alla år återvände till normalkost, insåg till sist att min gbp mage och alla mål per dag pga den så blir en högkolhydrats kost för många kalorier per dag pga min nya anatomi. Lovar att återvända till normalkost var väldigt konstig efter så många år Den första frågan som ställde huvudbry var – Vad fan är normalkost? Hade inte en susning! Till sist blev jag WW igen efter alla dessa år och körde en mixmax för just detta att spara points för att kunna späka sig en dag finns inte i min tanke men faktum är att kunna räkna points. WW visade mig vägen till att hitta 0 points, hitta rätt i konstvärden osv, det har hjälpt mig tillbaka till normalkost och drygt fem kilo mindre på vågen så nu är det fem kilo kvar och dessa skiter jag i om de går ner lr inte, jag mår bra och överlever trots noll sötsaker så jag vet inte vad jag ska jobba för längre! Äter allt och mår bra samtidigt som jag har koll på att vikten stannar under tresiffrigt. Skönt att äta normalt igen men är så tacksam i dag över det jag lärt mig under alla år med tex LCHF
Hej Cina, Nu har jag återigen tappat hur länge sen det är som vi möttes. Mer än 16 år i alla fall. Märkligt vad åren går.
Jo det måste vara runt 16 år 2003 slutade jag röka och samtidigt försökte jag ta tag i vikten i olika program på nätet! Tror vi träffades på ViktCoach och jag tipsade dig om Netdoktorn. Du bjöd in mig till mejllistan med Skaldeman och gänget, tror att det var under Netdoktorns tid du startade KiF. Så vi har hängt ihop länge nu, brukar i bland tänka på vår stapplande tid i början i kosten, sökandet och letandet för att hitta rätt 😉 Vi är ju ff inte fullärda, det finns en hel del outforskat men vi har kommit långt i vårt sökande.
Jag startade Kif när vi blev lynchade på Netdoktor
Ja just det 😂😂😂 en viss Anna gick hårt åt dig😉
Blir så glad av att du skriver igen. Din är en favoritblogg och liksom Bernt ovan uppskattar jag att du vågar beskriva nyanserna i resan.
Åh tack, jag har inga problem att berätta, bara jag fått lite distans. Skriva mitt i är svårare och inte något jag brukar klara.
Härligt att läsa om dig, du är som vi alla andra, en äkta människa. Än slank han hit och än slank han dit… Ingen av oss är några undermänniskor. Min vandring är liknande och diket är bekant
Tack Berndt, min fråga har varit hur länge jag tänkte stanna i det där diket. Jag trivdes väldigt bra. Livet blev så enkelt.