Bromssträcka

Det här är en slags fortsättning på gårdagens inlägg. Det handlar om hur jag blev en offentlig LCHF-person. Nu 15 år senare är det dags att på allvar starta bromssträckan. Jag vill ha en tillvaro där jag själv väljer aktiviteter utifrån vad jag behöver och inte efter vad andra förväntar sig. Jag är inte beredd att ta en utmattningsperiod till.

2004 hittade jag Sten Sture Skaldeman på en mailinglista.

2005 hittade jag Annika Dahlqvists blogg

2006 startade jag samtalsforumet Kolhydrater iFokus, där all kunskap om lågkolhydratkost samlades, med så småningom 20 000 inloggade följare och okänt antal läsare. Som sajtvärd blev jag en offentlig person. Flera aktörer ville utnyttja forumet för kommersiella erbjudanden. Det var föreläsningar, kurser, böcker och hälsoresor.

2007 träffade jag Bo Zackrisson som arrangerade de första föreläsningarna om ”Mat och hälsa” med Skaldeman, Annika Dahlqvist, Lars-Erik Litsfeldt och några till.

2008 genomförde jag och Karin Eldh första LCHF-kryssningen på initiativ från en Kif-medlem.

2009 föddes idén att starta en tidning om LCHF och jag blev tillfrågad om att vara med.

2010 kom första LCHF-magasinet ut och sen dess jobbar jag ca 50% utslaget över året med det administrativa kring tidningsutgivningen. Samma år arrangerade vi första LCHF-campingen i Trosa.

2011 flyttade LCHF-campingen till Säffle


Ok… jag slutar där även om det finns mer. Allt rullar på som självspelande pianon om man inte sätter stopp till slut. För mig var det kroppen som sa ifrån och när man listar det så här är det inte svårt att förstå varför. Jag har familj och ett vanligt jobb också.

Kolhydrater iFokus finns kvar, men somnade när trafiken flyttade till andra plattformar som Facebook. Det kom lägligt för mig.

2020 släpper jag LCHF-kryssningen. Karin Eldh fortsätter driva arrangemanget så 21 mars nästa år är det som vanligt kryssningsdags med Silja Galaxy, men utan mig. 12 år får räcka.

Det är länge sen jag släppte ansvaret för LCHF-eventet i Säffle. Nästa år blir första året jag planerar att inte åka.

Målet är att rensa bort allt onödigt för att få vila och sen får jag som nybliven pensionär känna efter vad jag vill göra för min egen skull.

Jag trivs bäst i de mindre sammanhangen

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

9 svar på ”Bromssträcka

  1. Hej! Du ska veta att det var du och Annika Dahlqvist (på senare tid även Martina Johansson som fått mig att ändra min kost! Efter att ha varit på ett hälsohem i Norrland uppdagades att mitt blodsocker hela tiden steg sakta trots att jag åt som man skulle där! Efter vistelsen fick jag mail från sköterskan där med tips om att läsa på Annikas hemsida. Då trillade polletten ner så sen dess har jag sedan 2007 läst på. Hittade Kolhydrader i fokus och gick sen till din blogg och Martinas blogg. Sen nästan ett och halvt år har jag striktat till mig och då började det hända saker! Gått ner ca 10 kg mår mycket bättre nuförtiden och nästan aldrig förkyld mm. Jag har följt dig hela tiden och tycker du har kloka tankar om mycket. Du har gjort mig medveten om vad som kan hända i kroppen osv vilket jag är mycket tacksam för.
    Jag förstår din önskan om att du vill slippa rampljuset men du ska veta att du betyder mycket för mig och många andra! Du har lärt mig bl a att använda blodsockermätare, vad som händer i kroppen och nu det sista om funktionsmedicinen. Nu önskar jag bara att det kommer bli funktionsmedicinen som slår ut den fördärvliga skolmedicinen som egentligen skadar så många!

  2. Det känns bra att läsa ditt svar. Så gott att veta att bloggen gläder dig, inte bara mig och andra läsare! Stor och varm kram, finaste pärla!

    • Tack för det … jo bloggen är en ventil. Jag tänker så bra när jag skriver. Att jag skriver sällan är inte brist på vilja utan tid, så det hoppas jag få mer av.

    • Jo, Margareta, se till att du får en god och fin pensionärstid! Du har gjort så mycket för så många, både inom LCHF och på ditt/dina jobb. Jag har med glädje följt din sida. Om du vill och orkar det, så ser jag fram emot fler kloka inlägg från dig. Om du tycker att du har gjort ditt, att andra får ta upp stafettpinnen, så är det i sin ordning det också. Må bra!!

      • Tack Monika, dina ord värmer
        Som det känns just nu skär jag ner tvingande måsten och dit hör inte bloggen. Den är än så länge ett glädjeämne och när den inte längre är det, då slutar jag 🤩🌷

  3. Förstår fullständigt. Så mycket roligt och viktigt och spännande som man vill göra. Och behovet av vila och att hitta sig själv. Och hur lätt allt bara snurrar på.
    Jag har slutat arbeta. Och försöker säga nej nej nej…till så mycket roligt, för att få tid att andas, att landa. Ett tag, åtminstone

Kommentarer inaktiverade.