Kokboksplaner?

Nej jag har inga kokboksplaner. Jag har under mina år som lite offentlig person inom LCHF-rörelsen flera gånger fått frågan om att ge ut en kokbok. I början blev jag så smickrad att jag började spara material och under den mest aktiva tiden som sajtvärd på Kolhydrater iFokus publicerade jag några. Det recept som spridit sig mest måste vara Kycklinglevermousse. Jag har också skrivit ihop olika rätter vi lagat hemma som recept och delat med mig av, men det har inte blivit något vi sen återanvänt och de rätterna har fallit i glömska. Jag lagar sällan samma mat två gånger.


Jag var på en inspirationsföreläsning med Henrik Schyffert en gång och han poängterade att under brainstorming i grupp är det viktigt att ”acceptera alla idéer”. Inte rata något i detta tidiga skede. Idéer kan vara väldigt orimliga och bli ratade i början, men bli en bestseller. Det kan också vara motsatsen, otroligt inspirerande först men blir inte något alls i slutänden. Dåliga idéer självdör på sikt.


Så blev det med mina kokboksplaner, de självdog. Då trodde jag det berodde på tidsbrist men nu vet jag varför. Jag är inte tillräckligt strukturerad. Jag lagar så gott som aldrig samma mat två gånger, använder inte recept själv, mer än som inspiration nån gång och jag behöver för att nå mina mål ofta korrigera vilken mat jag äter och det gör att en kokbok skulle bli som att ”rista något i sten”. Jag skulle inte vara nöjd med resultatet mer än en kortare tid.

Det jag däremot är intresserad av är olika sätt att laga mat. Hur man gör för att klara olika situationer. Vilka resultat man får med olika metoder. Jag vill hellre lära mig mer om vad som händer med maten vid tillagning. När vi med fördel äter rått och vad som mår bäst av tillagning. Hur vi påverkar vitaminer, mineraler och enzymer på bästa sätt.

  • Fettsammansättningen påverkas vid tillagning. Mättat, enkelmättat, fleromättat fett reagerar olika vid upphettning, hur optimerar vi användandet?
  • Påverkas proteinerna av tillagning, vad är optimal temperatur? Påverkar tidsåtgången? Gynnas vi bäst av Slow Cook eller snabbheten i Tryckkokare?
  • Samlingsbegreppet Kolhydrater består av så många olika och vi pratar sällan om skillnaden (glukos, laktos, fruktos och stärkelse är bara några), varför bryter vi så sällan ner dem och diskuterar skillnaden? Jag själv påverkas tex mest av stärkelse och varför är det så?
  • Det finns födoämnen några av oss mår sämre av. Har vi koll på i vilken mat de finns och hur vi bäst hanterar maten som innehåller dem? Jag tänker tex på oxalater, fytinsyra och histaminer. De påstås vara ok i maten, men är det verkligen så för den som är känslig.

Det finns många fler frågeställningar jag är nyfiken på och en bok som hanterar det vore mer intressant än en kokbok. Problemet är att mina kunskaper inte räcker, så jag får väl göra som jag brukar ????

Ping: Vill du Martina Johansson, ha uppslag till en ny bok?


Redan i början (2006-2007) lärde jag mig på Kolhydrater iFokus att fytinsyra hämmar näringsupptaget och att det är en orsak att utesluta tex spannmål men också nötter, frön och baljväxter. Jag undvek länge allt jag kunde tänka mig som innehöll fytinsyra. Sen blev det bortglömt ett tag och jag tänkte inte mer på att tex olika nötter, frön och bönor också innehåller fytinsyra. De blev allmänt accepterade livsmedel inom LCHF, med enbart den låga kolhydratmängden som referens. När ämnet togs upp blev tillagningsmetoder det som försvarade användandet.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

2 svar på ”Kokboksplaner?

  1. Det är nog det jag har emot kokböcker – att de innehåller recept. Vad jag vill ha är anvisningar (tillaga så här i x minuter. Eller så här) och inspiration/ideer (blanda i x. Y är också gott till. Eller z och w). Och med alternativ (har du inte x hemma, kan du ta y istället, men då måste du…)
    Och boken du beskriver, om kostens inverkan på hälsan, är också intressant.

Kommentarer är stängda.