Mer om IgG

Det är svårt för mig att förstå gränsdragningen mellan det vi kallar skolmedicin och det som kallas alternativ medicin. Enda gången det spelar roll är när man vill ta upp en diskussion med sin läkare på VC, annars bryr jag mig själv inte om skillnaden, utan testar och försöker lära mig mer av dem som har erfarenhet. Google är min vän och jag googlar just nu mycket på inflammatoriska processer med IgE och IgG som specifika sökord. Det finns fler immunoglobiner dit dessa hör, man jag mäktar inte mer just nu.

Det är svårt för mig att förstå alla inflammatoriska processer. Jag önskar att det fanns mer skrivet om skillnaden mellan IgE och IgG av någon som både förstår och kan förklara så att vi vanliga också förstår, då hade jag något att hänvisa till istället för att försöka skriva själv.

Därför ropar jag som vanligt på Martina Johansson – hör du mig Martina? Hon brukar svara på mina frågor. Ibland skriver hon en hel bok. Hoppas det blir en bok av det här också så småningom.

Jag tror mig veta en del

Jag läser och försöker ta till mig information, men eftersom det mesta är på engelska som inte är ”my cup of tea” så friskriver jag mig som vanligt från eventuella missförstånd.

Genom att mäta IgE-halten i blod som i laboratorium utsatts för det man vill testa får man veta om man är allergisk mot något specifikt. Vid en riktig allergi får man en omedelbar reaktion – som längst inom några timmar, ofta direkt. Det kan handla om faror för livet med andnöd och annat obehagligt. Därför lägger sjukvården resurser på misstänkta allergier och det är bra. Det behövs vid en allvarlig allergi en mycket liten mängd av det man reagerar emot och tillståndet är livslångt – kroniskt. Man kan bli lite bättre periodvis, men såvitt jag vet aldrig riktigt frisk. Det behöver inte vara mat, det gäller även pollen, pälsdjur och annat. Allt det där vi i dagligt tal kallar allergier.

Genom att mäta IgG från blod i preparerade provrör får man veta om man är överkänslig mot något – alltså en mycket lägre inflammationsgrad. Reaktionen är fördröjd upp till flera dagar. Den mätbara inflammationsmarkören går att mäta ännu längre än så. Reaktionen är beroende av hur mycket man får i sig dvs en liten mängd är ingen akut risk. Det inflammatoriska tillståndet går att minska genom uteslutning av det man reagerar på. Har man bara en liten reaktion kan det räcka att undvika just den maten under några månader och sen återinföra endast lite och inte varje dag. Det är volymen av intaget som avgör hur stor inflammatorisk reaktion man får. Eftersom det inte är livsfarligt att gå omkring med lite inflammationer i kroppen, det anses bara normalt vid min ålder har jag lärt mig på min VC, så gör vården absolut ingenting. Jag tror inte man kan få ett IgG-test utfört bara genom att fråga efter det. Det görs bara vid större utredningar. Det sägs att det här med att vara överkänslig mot något inte behöver vara ett livslångt tillstånd, men själv räknar jag med det när det gäller det jag reagerat mest på eftersom jag ätit mig så pass sjuk.

Mitt prov heter ImuPro 300 – den här bilden visar ImuPro 100 (antalet testade livsmedel)

2 reaktion på “Mer om IgG

Kommentera