Kort rapport

Jag blev sjuk när jag kommit igång med bloggen som bäst.

Jag tänker inte fundera över vad som är hönan eller ägget, men det är ofta så. Jag håller mig frisk och förhållandevis fylld av energi ett tag och blir till slut sugen på att ta tag i saker. Bloggen ger mig inspiration, både av att jag själv skriver och därmed strukturerar mina tankar, men också det gensvar jag får från er läsare. Det spelar ingen roll om det kommer som kommentarer här, i mail eller via möten i livet, även om kommentarer här är det som berikar mest för då blir det dialog som underlag för fortsatt skrivande.

När jag blir inspirerad vill jag testa olika saker och när jag testar går jag all-in och försöker att inte göra det halvhjärtat.

Nu har jag följt Stephanies strikta protokoll för mat och sömn i 12 veckor. Det som återstår är att komma igång fullt ut med hennes tips på träning. Det är min svåraste bit, men jag kämpar med det också och har kommit en bit på väg. En dag kanske jag skriver om det också.

Ibland blir det för mycket. Det är mina två jobb som båda är krävande på olika sätt. Det är att planera och fixa alla mål mat när jag nu inte någon gång alls bör/får äta det som är lättåtkomligt. Tiden räcker inte i det ganska låga tempo jag behöver och ökar jag tempot (stressar) blir jag sjuk. Just nu återhämtar jag mig från en jobbig form av bronkit.


Jag har varit hästvakt i helgen, när sonen var iväg med fem fick jag pyssla om de två som var kvar

6 reaktion på “Kort rapport

  1. Usch, bronkit är inget roligt. Som astmatiker är jag väl bekant med eländet, även om det var många år sedan sist. Krya på dig?

  2. Sköt om dig! Har själv precis hämtat mig efter bronkit/bihåleinflammation och 4 pencillinkurer så jag vet hur det är. Jag har inte lyckats vara strikt med kosten dock så det är min prio ett för att komma i balans igen.

    • Bihålorna har jag alltid sluppit, men bronkiter får jag ofta. Det är inte så kul. Ingen penicillin så här långt, men mycket vila och och i princip total stillhet.

  3. Två jobb, och djurskötare dessutom…
    Kan inte saga annat än att jag förstår. Man vet att man ska ta det lugnt, men man vill ju göra saker också. Bra saker, och kul saker. Det är så trist att saga nej nej nej hela tiden. Fast ännu tristare att bli sjuk, och ännu mindre orka. 🙁

Kommentarer inaktiverade.