Sunt förnuft

Vi som lever i internetgenerationen (den här domänen sunsoft.se skapades 1996 vilket känns som IT-stenåldern) är snabba att söka information på nätet och gärna fatta beslut efter eller ställa diagnoser via informationen vi hittar. Det kan gälla allt möjligt. Förutom hälsa och utebliven viktnedgång som den här bloggen mest handlar om kan det vara problem med försäkringsärenden, hur jag går vidare med ett renoveringsobjekt eller varför inte nästa resmål? Internet är en väldigt bra tillgång om man lär sig att hantera det man hittar på rätt sätt.

Jag har några kriterier jag använder och som jag trodde var självklara, men efter ett samtal med en bekant förstod jag att åtminstone en del tankar kan vara värda att dela med fler.

Vem har skrivit informationen du hittar?
Det är avgörande för hur du hanterar den.

  1. Någon som vill tjäna pengar på dig och därför övertyga om en produkts/tjänsts förträfflighet?
  2. Någon utan egenupplevda erfarenheter försöker förklara hur du fungerar och kanske i slutänden locka dig till ett köp av vara/tjänst?
  3. Någon som lärt in gångbara fraser utan att ha förstått innebörden och därför ”råkat” missa något väsentligt
  4. Någon som inte ger några svar utan bara hänvisar till tjänster du måste köpa för att komma vidare

Ja, egentligen handlar det bara om vanligt sunt förnuft.

När det gäller 1:an kan det så klart vara bra, både tjänster och produkter, men var kritisk när du väljer. Är det en trovärdig avsändare? Finns det referenser du litar på?

2:an är svårare för även de utan egenupplevda upplevelser kan ha gjort upptäckter som visat sig fungera för många, men köp inga generaliseringar som bygger på en affärsidé. Granska återigen referenser från skribenter du litar på.

3:an handlar tex om ”regler” som uppstått inom LCHF-världen dvs uttryck som från början var rekommendationer för att göra livet enkelt och som med nätets vingar blivit regler som inte går att göra undantag ifrån.

Ett exempel kan vara morötter. Ställ frågan i ett LCHF-forum och få massor av svar att Morötter växer under jord och är därför INTE LCHF. Haha jag har varit med så länge att jag vet hur det där uttrycket ”under jord” kommit till. Om man vill göra LCHF enkelt och pedagogiskt så att många kan ta till sig utan att behöva gå en massa dyra kurser för att lära sig så är ”ät inget som växer under jord” en bra tumregel eftersom det som växer under jord rent generellt har högre andel kolhydrater (via sitt stärkelseinnehåll) än det som växer över jord. Tumregel, uppfattade du skillnaden mot regel? En tumregel är en rekommendation för den som vill slippa tänka, medan regel är ett förbud. Det är väldigt stor skillnad. Om du vill äta en morot på 100 g och har råd med 5-6 gram kolhydrater i din dagsplanering så är det fritt fram, det lovar jag. Samma mängd sötmandel, hasselnötter, jordnötter mfl innehåller lika mycket eller mer kolhydrater och därtill fytinsyra och omega-6-fetter som jag däremot gärna avstår ifrån. Men de är inte lika omdiskuterade eftersom de inte alls fanns med i LCHF-tänket från början när tumreglerna dikterades, det är nämligen inte så många nötter/mandlar som går in under en annan tumregel som fanns tidigt inom LCHF, nämligen  5%-gränsen. Titta gärna på min tabell om just Frön, nötter och mandel om du inte sett den tidigare.

Allt inom LCHF är inte att avstå från kolhydrater och tänk gärna efter innan du avstår från just morötter, de har enligt mig fått oförtjänt dåligt rykte. Jag tänker mig för när jag äter morötter eftersom jag vet att de har fler kolhydrater än många andra grönsaker jag hellre väljer att äta, men det betyder inte att jag avstår eller hävdar att de inte är LCHF. Morot är förmodligen dessutom en minst hälften så bra källa till kalium som den för kalium rosade sötmandeln. Jag garderar mig med förmodligen, eftersom många ”experter” hävdar att vi inte alls kan lita på den typen av näringsinnehåll som gäller mineraler och vitaminer med anledning av våra numer utarmade jordar. En helt annan diskussion.

Är mörötter LCHF?

Är morötter LCHF?

 

Jag har upplevt punkt 4 i många sammanhang, både LCHF och andra. Tänk att offra tid och kanske pengar för att gå på en föreläsning där du bara får höra ”det hinner jag inte berätta nu, men det finns att läsa in mina böcker”. Kom och köp, kom och köp… är det enda jag hör då. Jag tycker att om man offrat sin tid för att komma och lyssna och kanske till och med betalat så borde man få åtminstone något verktyg att klamra sig fast vid. Tänk att missunna en livboj åt en nödställd som kanske är på väg att drunkna? Det är inte så empatiskt att jag förstår inriktningen. Tvärtom tror jag att den som verkligen upplever att den får hjälp återvänder till källan och då kanske även är beredd att betala för mer information. Här nämner jag gärna Kostdoktorns medlemssidor mot betalning som ett lysande bra exempel på gedigen information som verkligen ger både svar och akut hjälp.

Jag säger inte att det är fel att ta betalt för nedlagt arbete, utan hur man marknadsför informationen. Jag älskar tex bokannonser där man får provläsa ett kapitel eller där det finns en intervju av författaren som förmedlar om jag är fortsatt intresserad eller inte.

Om jag får en livboj och kanske lite mer som verkligen fungerar för mig, vill jag förmodligen ha ännu mer när jag förstår att här finns något som kan fungera i min egen situation.

livboj

En reaktion på “Sunt förnuft

Kommentarer inaktiverade.