Ketonmätning – vecka 3

Veckan före midsommar är en stressig vecka på mitt jobb. Det här året var inget undantag. Måndagmorgon slarvade jag med mitt Magic-Bullet-Coffe och fick inte heller med mig någon matlåda. De dagarna är från början dömda att bli dåliga. Den här gången hann jag inte gå till ICA och fixa något utan jag gick till skolmatsalen och hoppades på det bästa. Oftast blir det en riktig nitlott – så också denna gång.

Ketonmätandet har gjort mig nyfiken så jag testade att äta en ”glutenfri pannbiff” med grönsallad och Bregott till. Har tyvärr ingen bild på den delikata anrättningen och det är nog lika bra. Det skulle ge ”LCHF” dåligt rykte. När det står glutenfri brukar det betyda potatismjöl eller Maizena och jag vet faktiskt inte vilket den här gången. Pannbiffen smakade inte så mycket och det kändes att det var trots allt mest kött.

I vilket fall fick min ketonkurva dagen efter en oönskad knick och det gör det lättare för mig att försöka planera bättre en annan gång. Det tog mig tre dagar att reparera skadan och det är det inte värt.

Den andra knicken är en sån där artighetsknick, eller vad jag skall kalla det för. Nuförtiden är det många som känner till LCHF och så skall de göra sig till och försöka bjuda en på ”rätt mat”. Ok det kanske blir rätt för 95% av alla LCHF-are, men det blir inte rätt för mig som är så ovanligt känslig och då är det svårt att säga det och tacka nej. Jag har ändå kommit så långt att jag sen många år tackar nej till det som verkligen inte är LCFH. Den här gången var det en mini-chokladbit (mörk och helt ok enligt många) samt några jordgubbar samt vispgrädde i kaffet. Mängden blev inte så stor och inte knicken eller återhämtningen heller, men ändå kändes det retligt.

Det är verkligen ett av mina problem att jag har så svårt att få omgivningen att förstå HUR strikt jag verkligen är och tänk vad bra det vore om jag kommer fram till en lösning på det problemet. Det är inte utan att jag känner mig som ett UFO i sociala sammahang.

Lagom till midsommar tog min kurva ändå fart (utan större ansträngningar) och jag närmade mig den magiska 1,5-gränsen.

Ketonvärden uppmätta v 25 2012

 

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

4 svar på ”Ketonmätning – vecka 3

  1. Hej Margareta!
    Hur fixar man ketonmätning av blodet? Kan man göra det på vårdcentalerna?
    Finns det att köpa apparat? På bilden såg det ut att likna insulinmätare.

    • Vårdcentralen mäter på diabetiker. Jag tror knappt de ställer upp på detta, det ingår inte i deras uppdrag.
      Mätaren är för blodsocker, inte insulin. Det går inte med vilken mätare som helst och måste vara speciella stickor.

  2. Det är svårt det där med det sociala! Är man knepig så kanske ingen vill/törs bjuda hem en och det är heller inte kul!
    Nu är det ju mycket skriverier om ”Njutningsmetoden” där just grädde, jordgubbar och choklad ingår, så dom tyckte nog att det var helt anpassat till LCHF. Trist att du får ta konsekvensen så långt efteråt.

    • Det är ju det här som är så svårt. Hur skall jag förklara att det som dessa, trots allt intresserade vänner, lärt sig via kvällspressen är fel? Vad har jag för mandat att säga att det jag står för är rätt? Jag är ingen guru i deras ögon.

Kommentarer är stängda.